foto: Frankie Fouganthin / Wikimedia Commons
Samtidigt som åtal väcks mot tre nazister för bombdåd i Göteborg presenterar regeringen och allianspartierna en ”Överenskommelse om åtgärder mot terrorism”. Denna berör dock inte alls nazistterrorn, utan pekar i första hand ut asylsökande och ”utlänningar” som ett hot.
”Det viktigaste är att vi har en bred överenskommelse”, kommenterade polisminister Anders Ygeman på presskonferensen. På nytt underströk därmed topparna i Socialdemokraterna och Miljöpartiet hur lite som skiljer dem från de fyra traditionella högerpartierna (Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna). De har inga problem med att bli överens, särskilt i frågor som de anser vara akuta och viktiga. Förslagen är en blandning av ”hårdare tag” och högerpopulism.
Att terrorismen är ett verkligt hot visades på Drottninggatan den 7 april, liksom i dåden nyligen i Manchester, London, Bagdad och Kabul. Åtgärder som verkligen minskar terrorhotet skulle därför få stort stöd. Men när de sex riksdagspartierna presenterar sina förslag saknas förklaringar till varför terrorismen ökar och på vilket sätt åtgärderna skulle minska hotet.
Det är partier och ministrar som har eller har haft ansvaret som kommer med förslagen. De lägger istället ytterligare fokus på att misstänkliggöra asylsökande och utländska medborgare.
Överenskommelsen förespråkar en ”effektiv informationsdelning mellan Säkerhetspolisen och Migrationsverket”. Vidare sägs att ”Lagen om särskild utlänningskontroll är ett värdefullt verktyg”. De hänvisar också till ”missbruk av främlingspass, resedokument och uppehållstillståndskort”. Säpo ska alltså tillsammans med Migrationsverkets personal söka efter kommande terrorister bland de asylsökande.
Men faktum är att de flesta av de senaste terrordåden inte har begåtts av asylsökande eller personer som nyss har anlänt i det land där terrorn har utförts. I Sverige gäller det nazistdåden i Göteborg och i Trollhättan för 1,5 år sedan, där Anton Lundin Pettersson dödade tre personer i en skola. 10 personer mördades av en högerextremist i München 2016 på 5-årsdagen av Anders Behring Breiviks fruktansvärda terrordåd 2011. Inte heller de flesta av de islamistiskt färgade högerextrema terrordåden har asylsökande som gärningsmän. I London, Manchester och Bryssel handlade det om personer födda och uppvuxna inom landet, i fallet Bryssel även om en man uppvuxen i Malmö.
Överenskommelsen ger polis, militär och säkerhetstjänst ökade befogenheter. Polisen ska få resurser till förstärkt insatsförmåga och tillgång till taktiska övningsplatser. Samma polis som inte gripit en enda misstänkt för alla brandattentaten mot flyktingförläggningar. Men nu ska Militären och Kustbevakningen enligt förslagen ge stöd till polisen. Signalspaning via FRA (Försvarets radioanstalt) ska öka.
Bland de övriga förslagen finns ökade resurser till att ”hantera våldsbejakande extremism”, bland annat genom mer pengar till Totalförsvarets forskningsinstitut och på en ny myndighet i denna fråga. Politikerna pekar som vanligt ut kommunerna, särskilt skolan och lärarna – som om terrorn vore en fråga om utbildning.
Terrorismen är ett fasansfullt hot som inte kommer att upphöra på grund av statliga kampanjer, strängare straff och mer övervakning. Både islamismen och na-
zismen är högerextrema rörelser och grupper som fått utrymme av de senaste årtiondenas samhällsutveckling. Att stoppa terrorismen handlar om att återuppbygga en demokratisk arbetarrörelse som för kamp mot krig, rasism, klyftor och högerextremism i alla former.■
