Hemtjänst i negativ spiral mot botten – Nu behövs kamp för upprustning

av Ann-Christin Holmström

En kommande studie vid Stockholms universitet visar att personalen inom hemtjänsten upplever att jobbet har blivit mer stressigt och minutstyrt. Antalet besök som hemtjänstpersonalen gör under en dag har kraftigt ökat och var tredje personal upplever att de jobbar underbemannat varje dag.

– Det är stor sjukfrånvaro i hemtjänsten, stressrelaterade sjukdomar ökar och personalen upplever stress dagligen, säger en kommunalanställd i Luleås hemtjänst. 
– När jag kommer in kl 07.00 för att börja mitt pass har jag mitt första besök kl 07.03 ute hos brukare. Jag har inte ens hunnit ta nycklarna. Jag är sen redan innan mitt första besök. Bara av att veta detta känner jag mig stressad.
När det är frånvaro kommer inte vikarier i den utsträckning det skulle behövas. Vissa grupper kan gå tre personal kort på ett pass. Speciellt hemtjänstgrupper i byarna har svårt att få tag i vikarier. 
När gruppen inte får in vikarier sätts besöken som den som är sjuk skulle ha på befintlig personal. Detta kan göras om en är sjuk, men är det fler sjuka kommer det att påverka de andra brukarna negativt, samt personalen som jobbar den dagen. 

En personal kan ha omkring 16-18 brukarbesök under ett dagspass och är det två sjuka utan vikarie är det 36 besök som ska ut på befintlig personalstyrka.
För att alla brukare ska kunna få hjälp alls måste planeraren minska ner brukarnas tid och eventuellt också flytta dem tidsmässigt. Det innebär i praktiken att brukarna inte får den hjälp de har blivit beviljade och behöver. 
När detta görs regelbundet minskar ”taggad” tid ute hos brukare och om planeraren hinner rätta brukarens tid blir resultatet mindre pengar till verksamheten – gruppens budget bygger på nämligen på ”taggad” tid. Mindre pengar innebär sänkt bemanning, då enhetschefer menar att det ”inte behövs”. Om brukarens tid inte rättas betalar brukarna för tid de inte har fått hjälp. 

Att tanka bilar, bilvård, lägga scheman, dokumentera med mera ska göras på ”övrig” tid. Många dagar finns inte den här övriga tiden. Det är inte alla dagar brukaren säger bort hjälp eller att det finns luckor i planeringen. Restid existerar knappt i planeringen. Ibland är någon minut planerad mellan besök, men för de grupper som har långa körtider räcker det inte.
När personal arbetat över på grund av den pressade arbetssituationen har det varit problem att få ut övertidsersättning. Enhetschefen har ifrågasatt personalen om det verkligen har varit nödvändigt. Eftersom all taggad tid kan kontrolleras i dator kan chefen enkelt kontrollera var personalen har varit och därmed kolla om det var nödvändigt att jobba över – trots det har personal svårt att få ut övertidsersättning. 

För att få bukt med sjukfrånvaron behövs:
• mer personal,
• bort med stressrelaterade uppgifter som inte har brukaren i fokus,
• bättre rehabilitering för sjukskrivna,
• kommunen måste börja lita på och visa uppskattning för sin personal.
En del har sagt upp sig för att de inte orkar med tempot. De orkar inte att stressa dagligen och känna att det inte finns tillräckligt med tid eller möjligheter att göra ett bra jobb, att kunna utföra en bra omvårdnad. 
Det måste till ett annat system där omvårdnad, omsorg om gamla och sjuka inte räknas i minuter och ören. Det måste till ett system som gör att medlen styrs efter behoven och som gör att arbete i hemtjänsten blir ett attraktivt arbete med bra arbetsmiljö. 

Vi som arbetar måste organisera oss på våra arbetsplatser och säga ifrån nu, det räcker med besparingar i vården! Vi måste arbeta tillsammans i fackföreningarna, som hittills varit alldeles för flata, för att alla vapen, inklusive strejken, används för att nå avtal som gynnar arbetarna och inte arbetsgivaren. 
Vården måste få kosta och vi måste få kosta. Det är de gamla som byggt upp vårt samhälle och nu är det vi som ska se till att de får en trygg och bra ålderdom.