av Hans Östling // Artikel i Offensiv
Christer Bergström, den internationellt kända författaren av böcker om andra världskriget, har med boken Bortrivna sidor ur historien (Vaktel förlag, 2020) åstadkommit en imponerande bok som i tolv faktaspäckade kapitel beskriver historiska händelser som han menar har förtigits eller behandlats bristfälligt.
Liksom i böckerna om andra världskriget vill författaren avslöja myter. Den här gången har han inte bedrivit egen forskning, utan lutar sig mot tidigare forskning. All fakta är redan kända för den insatte läsaren, men oftast bara inom några områden. Med 431 hänvisningar till vetenskapliga rapporter och uttalanden understryker författaren sina påståenden. Sammantaget ger bredden med hänvisningar till detaljrikedomen ett djupt intryck.
Boken består av 12 oerhört faktaspäckade kapitel. Till varje kapitel ingår filmmaterial med mer än 15 timmars film och 60 filmklipp. Bland de områden som behandlas kan nämnas Albigenskorståget, de spanska erövrarna i Mexiko på 1500-talet, svältkatastrofer i Sovjet under 1930-talet och Bengalen 1943, våldtäkterna under andra världskriget och krigsförbrytelserna och bombningarna under Koreakriget.
Varje kapitel är fylld med fakta som sällan redovisas i skolböcker eller historiska faktaböcker.
Är det något som skiljer Bortrivna sidor från andra historiska böcker som också vill förtydliga och förändra bilden av ett historiskt skeende? Det unika med Bergströms är att han mycket grundligare än andra sätter in sina redogörelser i den samhälleliga kontext som böckerna skrevs under och som gör att vissa böcker bokstavligen inte kan skrivas.
Bokens första kapitel handlar om Albigenskorståget, där kristna korsriddare mellan åren 1209-1229 massakrerade och dödade andra kristna i området Languedoc i södra Frankrike. Det var rena dödspatruller som dödade allt som kom i deras väg utan urskiljning. Det var mycket grymmare än de kända korstågen mot den muslimska världen. Enligt många forskare var det här de första folkmorden. Utbrytarna eller katarerna (kättarna) skulle utrotas.
Den blev en helig plikt för korsriddarna att döda så många som möjligt. De metoder som påven införde utmynnade några årtionden senare inkvisitionen. Det var alltså en mycket speciell händelse där kristna dödade sina egna och lade grunden till jesuitordern. Ändå är det märkligt tyst och händelsen ingår inte i den historiska traditionen om korstågen.
Varför försvann albigenserna? Bergströms svar är att de föll utanför ramen. Att kristna korsriddare kunde massakrera andra kristna passade inte in i historietraditionen. Och ”glömskan” har hållit i sig i 800 år.
Varje kapitel är fylld med fakta som sällan redovisas i skolböcker eller historiska faktaböcker.
I ett annat kapitel tar Bergström upp våldtäkterna under andra världskriget och i den gängse västerländska historietraditionen är våldtäkter som vapen i samband med krig ofta beskrivet.
När det gäller andra världskriget är den mest spridda uppfattningen de sovjetiska soldaternas hänsynslösa våldförande på tyska kvinnor främst östra Tyskland. I Östtyskland var dessa uppgifter tabu. Bergström lyfter fram några nutida forskningsresultat som visar våldtäkter som amerikanska soldater begick i särskilt Frankrike. Den sovjetiske våldtäktsmannen är stereotypen, men de våldtäkter som begicks från den andra sidan lyser med sin frånvaro.
I en nyligen publicerad bok med oerhört omfattande statistiskt material menar Gebhart att det begicks 860 000 våldtäkter i östra Tyskland, varav 295 000 av västallierade.
Slutligen vill jag beröra kapitlet som handlar om den hänsynslösa förstörelsen av en av de koreanska städerna som de amerikanska bombplanen genomförde. I den då rådande tidsandan och även till viss del idag var förklaringen till kriget att USA under FN-flagg försvarade Sydkorea mot ett nordkoreanskt aggressivt anfallskrig. Det var också en del i den allmänna politiken av offensiven för att motverka den kommunistiska utbredningen.
Den oerhörda förstörelsen försvann från rapporteringen. Att miljontals människor dog och att alla städer och byar totalförstördes nådde aldrig allmänheten. I huvudstaden Pyongyang fanns det inte en enda byggnad kvar.
I sitt efterord framhåller författaren att varje beskrivning av en historisk händelse är ett urval. Varje författare är fjättrad vid nutidens klippblock som Clio i den grekiska mytologin som historiken som Hugo Vallentin skriver. Historikern tenderar att se det förgångna med nutidens glasögon.
Genom att ständigt fråga sig hur denna påverkan styr medvetandet är det möjligt att kritiskt granska de föreställningar som för närvarande härskar.
Boken borde kunna vara ett bra bidrag till den historiskt intresserade allmänheten och borde också vara ett utomordentligt material att sätta i händerna på dagens gymnasister som uppmanas att tänka källkritiskt och självständigt.
Författare: Christer Bergström
Förlag: Vaktel Förlag
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 220
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.