Av Per Olsson // Artikel i Offensiv
Under måndagen (den 5 augusti) fortsatte raset på världens aktiebörser. I Japan föll kurserna på Tokyobörsen med drygt 12 procent, det största raset sedan den ”svarta måndagen” 1987. Börsfallen har sänt kalla kårar utefter ryggraden på världens kapitalister och regeringar, som har fått en ny brutal påminnelse om att den globala kapitalismen vilar på en bräcklig grund. Dagens kapitalism genomsyras av kronisk instabilitet och kantas av en rad sammanlänkande kriser.
Det är en rad samverkande faktorer som ligger bakom börsrasen. En är de geopolitiska konflikterna och den ökade risken för storkrig i Mellanöstern, en annan är att allt fler indikatorer pekar mot en snabb inbromsning av den amerikanska ekonomin och en tredje är att den växande oron för att satsningarna på AI (artificiell intelligens) blivit till en ny bubbla som är på väg att spricka, vilket har lett till särskilt stora börsnedgångar för de amerikanska techjättarna. ”Har AI-bubblan spruckit? Wall Street undrar om artificiell intelligens någonsin kommer att tjäna pengar” (CNN den 5 augusti).
Det finns även andra skäl, som att den kinesiska ekonomin fortsätter att stagnera samtidigt som ekonomierna i exempelvis Japan och Tyskland inte växer.
Inte ens förhoppningar om sänkta räntor i USA kunde förhindra att börserna började falla.
”Torsdagens (den 1 augusti) kraftiga börsfall innebär ett trendbrott. Till skillnad från hur det har sett ut tidigare under börsåret fungerade inte fallande räntor som stötdämpare för svaga konjunktursignaler. Var beredd på att marknaden går in i en ny tid”, kommenterade Dagens Industri.
Oavsett vad som händer de närmaste dagarna (börskurserna vände uppåt den 6 augusti) och veckorna går kapitalismen mot en ny kris, men i en svagare ställning än tidigare och i en helt annan global omgivning.
Globaliseringen är över och med krisen för den kinesiska ekonomin har den globala kapitalismen förlorat sin viktigaste tillväxtmotor.
Samtidigt har det kalla kriget blivit allt hetare och världen klyvs av de två block som USA-imperialismen respektive den kinesiska imperialismen har skapat.
I en tid när kapitalismen söker skydd bakom staternas och regeringarnas nationalism finns det heller ingen plats för samordnade insatser för att om möjligt hejda krisförloppet, som vid krisen 2008-2009 och vid tidigare börs- och valutakriser. Sedan dess (efter 2009) har det varit ”var och en för sig” och de imperialistiska maktstriderna har gett ett allt starkare avtryck i världsekonomin. Med hänvisning till ”nationell säkerhet” och blockbildningen har den ekonomiska krigföringen stadigt trappats upp och handelshindren blir allt fler.
Det väldiga skuldbergen gör det också svårare för regeringarna att möta krisen med nya väldiga stimulanspaket och ökad skuldsättning.
Börsrasets orsaker bildar tillsammans en vändpunkt, även om krisförloppet kan bli utdraget.
Redan innan börsraset fanns det tecken på att den privata konsumtionen i USA, som i mångt och mycket har finansierats via ökade kreditskulder men som också har gett det starkaste bidraget till den amerikanska ekonomins tillväxt, var vikande. Ökad arbetslöshet gör det än svårare att hålla konsumtionen uppe.
Att avmattningen i USA dessutom sammanfaller med att andra stora ekonomier står stilla förstärker såväl kristendenserna som regeringarnas strävan efter att låta arbetarna och fattiga betala den kris som det parasitära och ruttna kapitalistiska systemet har skapat.
Det är genom att ta kampen nu som arbetarna och de fattiga kan bygga en front mot de attacker som hotar samt få fröet till en ny socialistisk medvetenhet att gro.
Den yttersta orsaken till kapitalismens alla kriser är att det är ett system för produktion av vinst till ett fåtal superrika kapitalister och inte system för produktion enligt behov och i samklang med naturen. Om framtiden ska bli möjlig måste kapitalismen avskaffas. Därför är den socialistiska revolutionen en absolut nödvändighet.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.