Historiskt massmöte

av Carlos Gutierrez

Hyresgästföreningen i Västra Sverige har tagit täten i kampen mot januariavtalet och regeringens systemskifte på svensk bostads- och arbetsmarknad. Under februari och mars har 200 lokala Hyresgästföreningar och andra föreningar ställt sig bakom ett upprop med krav på en landsomfattande protestdag mot januariavtalet, ett krav som även fick stöd av de demonstranter som protesterade utanför S-kongressen i Örebro (se Ökat stöd för protestdag mot januariavtalet).

Attackerna på hyresrätten är en del av ett större systemskifte med attacker även på arbetsrätt och strejkrätt. Samtidigt ser vi hur såväl politiker som fastighetsägare och företag ifrågasätter den lokala förhandlingsrätten.
Hyresgästföreningen har med den bakgrunden många gemensamma intressen och frågor att arbeta kring med den fackliga rörelsen och måste kroka arm i de frågor de har gemensamt.
Hyresgästföreningen i Västra Sverige har därför bjudit in både Byggnads och Hamnarbetarförbundet till massmötet mot marknadshyra, ombildning och utförsäljning. Hamnarbetarförbundet kommer att representeras av Erik Helgesson och Byggnadsarbetarförbundet av Ulf Nilsson.

Hyresgästföreningen har insett att januariavtalet kan stoppas, men för det krävs det omfattande protester från Hyresgästföreningen och fackföreningsrörelsen. Folk- och arbetarrörelsen har allt att vinna på att koppla samman kampen mot marknadshyra, ombildning och utförsäljning med kampen mot attackerna på arbetsrätt och strejkrätt.
Hyressättningssystemet har varit ifrågasatt av företagen och högerpartierna i omgångar, men aldrig tidigare har någon regering vågat sig på så långtgående attacker. Hotet om marknadshyror har således aldrig varit så stort som idag. Nu under en socialdemokratisk regering som gjorde nej till marknadshyra till en huvudfråga i valet, men snabbt förhandlade bort det för att behålla regeringsmakten med stöd av MP, C och L.

Det finns inga belägg för att marknadshyror skulle skapa fler bostäder. Däremot vet vi att det fördjupar klyftorna i samhället. 
Marknadshyra kommer innebära att hyresvärden själv kan bestämma hur hög hyran ska vara, där den som är beredd att betala mest är den som får kontrakt på lägenheten. Hyresgästernas gemensamma förhandlingsrätt försvinner samt även besittningsskyddet, det vill säga rätten att bo kvar. 
Med marknadshyra skulle de välbeställda även på hyresmarknaden kunna köpa sig före andra och använda sina ekonomiska muskler till sin fördel.
Starka lobbygrupper från byggbolag och fastighetsägare har länge tillsammans med det borgerliga etablissemanget försökt hävda att marknadshyror – till en början i nyproduktion, på sikt i hela beståndet – skulle vara ett effektivt svar på bostadskrisen och öka byggtakten.
Men marknadshyra eller friare hyressättning som de nu kallar det kommer inte att öka byggandet eller lösa krisen. Vad det skulle leda till är chockhöjda hyror, segregering och ökad trångboddhet.
Bostadsbristen är inte störst för de som har råd att köpa bostadsrätt, radhus eller villa, utan för de som redan har en svag ställning på arbets- och bostadsmarknaden. 
Marknadshyra skulle bara gynna de som redan har en privilegierad ställning.

Marknadshyra, ombildningar och utförsäljningar förvärrar bostadskrisen för de mest utsatta som redan befinner sig i en allvarlig bostadssituation.
Det finns inte brist på exempel eller argument mot marknadshyra och marknadsanpassningar. Vad som saknas är en massiv motreaktion från hyresgästkollektivet. 
Mötet nu på söndag kan komma att bli det största mötet sedan Olskrokenkonflikten 1936 och ett viktigt avstamp i kampen mot regeringen och januariavtalet.