Hjälp flyktingarna istället för att öppna Guantanamo igen

Haiti råkade i somras ut för ett antal olyckor. Den 14 augusti råkade man ut för en kraftig jordbävning. Epicentrum var i ett ganska glest befolkat område jämfört med den kraftiga jordbävningen 2010 som drabbade huvudstaden Port-au-Prince. Det fattiga landet har ännu inte hämtat sig från den.

SIGBRITT HERBERT

Bara två dagar senare drabbades Haiti av nästa olycka, den tropiska orkanen Grace, följt av hundratals jordskred som blockerade vägar och försvårade räddningsarbetet. Över 2 000 personer dog i dessa två katastrofer. 

I början av juli mördades president Jovenel Moïse i sitt hem. Fortfarande finns ingen efterträdare till honom. Landets riksåklagare anklagar ledaren för expeditionsministären, Ariel Herny, för att ligga bakom mordet på presidenten. New York Times rapporterar om oroligheter på grund av politiska oklarheter då minst två vill bli nästa president. 

Med ett osäkert politiskt läge, gängvåld som eskalerat sedan juni samt följderna av jordbävningen och orkanen är det lätt att förstå att det fattiga Haiti har problem. Närmare 46 procent av befolkningen har svårt att få mat för dagen.

Att många haitier i det läget väljer att fly är inte underligt. För många lockar USA. De kommer till gränsfloden Rio Grande mellan Mexiko och USA. Där blandas de med flyktingar från bland annat Honduras, Guatemala och El Salvador. Dessa flyr från matbrist, orkaner, våld och korruption. 

Under den senaste månaden har antalet haitier ökat dramatiskt och de utgör nu majoriteten av de som försöker komma in i USA. De samlades i ett informellt läger under en motorvägsbro i Texas. Uppemot
10 000 personer befann sig där innan myndigheterna beslöt sig för att agera.

Då stängde man gränsövergången, satte flera tusen i förvar samtidigt som man fyllde flygplan till Haiti med deporterade. Samtidigt har runt tusen asylsökande släppts in i USA med krav att infinna sig på ett migrationskontor inom 60 dagar. Vem som hamnar var verkar vara mycket av en slump. Ensamstående utan barn verkar dock som regel skickas tillbaka. 

I maj stoppade USA utvisningar till Haiti på grund av sociala orättvisor, fattigdom och avsaknad av resurser. Nu deporterar man folk dit igen. Samtidigt vädjar 50 högt uppsatta demokrater till regeringen att än en gång stoppa utvisningarna. Det kommer att ta månader, om inte år, innan regeringen på Haiti på ett säkert sätt kan ta tillbaka sina medborgare, skriver de enligt Expressen. 

Advokat Lee Gerlernt vid American Civil Liberties Union säger att det är fruktansvärt att stänga gränsen samtidigt som de asylsökande inte har något annat val än att fly. 

Bilder har spridits på ridande amerikansk gränspolis som med piskor försöker mota tillbaka desperata haitier över floden. Bilderna tvingade amerikanska politiker att agera, och därför tilläts några flyktingar att resa in i landet. USA:s diplomatiska sändebud i Haiti har avgått i protest. När minnet av bilderna från Rio Grande har hamnat i skymundan glöms kanske också haitiska flyktingar. 

Jenny Nordberg skriver i Svenska Dagbladet att den amerikanska regeringen inte har några större planer på att hjälpa Haiti med det landet behöver, det vill säga medel att råda bot på fattigdomen och med de problem som svält och laglöshet som följer på det. Istället rapporteras planer på att börja använda Guantanamo igen.

Bilden av vita gränspoliser som jagar svarta haitier med piskor påminner mycket om slaveriet. I valrörelsen sa Biden att han ville ha en mer human asylpolitik än Trumps. Han stoppade Trumps ”mur” mot Mexiko, men det finns andra sätt att stoppa flyktingar.

Att det finns så många flyktingar i världen beror på en faktor: kapitalismen och västvärldens egoistiska nyliberala politik de senaste decennierna. Med ökade klyftor inom länder och mellan den rika västvärlden och resten av världen uppstår spänningar som resulterar i krig och oroligheter. Därtill har vi klimatförändringarna med kraftigare stormar, skyfall och torka. 

Allt det tvingar folk bort från sina hem. De flesta flyr inom närområdet, men en del ser sig tvingade att söka sig längre bort. De söker sig till Västeuropa eller Nordamerika. Här väljer makthavarna om de vill ta emot dem eller inte. 

Flyktingarna har blivit en bricka i vår inrikespolitik, i USA som i Västeuropa. För att vända utvecklingen krävs gemensam kamp underifrån för gemensamma intressen: skola, vård, jobb, omsorg, trygghet, bostad med mera för alla. ■