foto: Natalia Medina
”Det är hjärtat i den svenska reggaescenen!” Så beskrev General Knas reggaefestivalen Öland roots från scenen.
Med internationella affischnamn som Toots & the Maytals och Sister Nancy samt svenska favoriter som Kapten Röd, Syster Sol och General Knas slog årets upplaga publikrekord, med totalt 6 000 besökare. Tredagarsbiljetterna tog slut redan på förhand, vilket bara har hänt vid ett tidigare tillfälle.
Dansbanan utanför Mörbylånga skiner upp varje år när tusentals besökare intar reggaefestivalen Öland roots. Den mysiga campingen i tallskogen vid Kalmarsunds strand är karaktäristisk för festivalen, liksom den familjära stämningen och mångfalden av människor.
Bakom slagorden Kärlek, solidaritet och medvetenhet genomsyras Öland roots av politiska ställningstaganden. Detta gäller såväl det ideella och icke vinstdrivande arrangemanget som musiken. Ambitionen är att skapa en glimt av solidaritet med en förhoppning om att den ska spridas.
Utöver musiken arrangerades aktiviteter som yoga, vindsurfing och dans.
Besökarna kunde prova på att dreja, tillverka armband och spela trummor. Den fantastiska maten som serverades i stånden var uteslutande vegansk, lagad med lokala råvaror.
Som ett svar på uppmärksammade våldtäkter på flera andra festivaler på senare år fanns en kvinnojour på festivalområdet.
Det märktes tydligt på festivalbesökarna att progressiva politiska budskap är uppskattade.
Rättvisepartiet Socialisternas bokbord var välbesökt. Under drygt två timmar såldes material för 1 685 kronor och 11 besökare tecknade prenumerationer på Offensiv.
Under sitt elfte framträdande på Öland roots stod General Knas för festivalens kanske mest politiska uppträdande. Hans kritik mot regeringens chockdoktrin i flyktingpolitiken var dräpande. Offensiv träffade Generalen dagen efter spelningen för att höra mer.
General Knas, eller Ivan Olausson Klatil som han egentligen heter, berättar för Offensiv att charmen med Öland roots är den familjära stämningen.
– Detta är svensk reggaes årliga sammankomst, inleder en avslappnad General Knas intervjun.
Stoltheten över reggaens uppsving går inte att ta miste på. För trots att den inte slår igenom i de etablerade sammanhangen och på radio är reggaen extremt populär i Sverige med fler lyssningar på nätet än många av de största popartisterna, menar Generalen.
Han beklagar att det enbart är negativ publicitet om droger som uppmärksammas i massmedierna. Men det skrivs inget om reggaens progressiva budskap, popularitet och festivalens fantastiska atmosfär.
Olausson Klatil har ett förflutet i det legendariska reggaebandet Svenska Akademien, som i min mening har gjort bland de bästa politiska texterna sedan 1960- och 70-talsproggen.
Utöver General Knas har även huvudsångaren från Svenska Akademien Sture Allén slagit igenom som soloartist. Carl-Martin Vikingsson, som Sture Allén egentligen heter, har kandiderat för Miljöpartiet och är idag anställd av partiet. Och det är just de politiska skiljaktigheterna som är en av orsakerna till att Svenska Akademien har glidit isär, enligt General Knas.
Själv hävdar han att han står fast vid samma radikala politiska värderingar som tidigare. Men det är inte enskilda individer som är problemet, utan regeringen och systemet som har skygglappar, förtydligar han.
– Regeringen borde skämmas. Det kommer att stå på deras gravstenar, säger Olausson Klatil med allvar i blicken apropå regeringens svek i flykting- och klimatfrågorna.
General Knas har en tydlig bild av vad som behövs i dagens politik, även om det inte riktigt framgår i hans musik.
Han anser att det behövs ett nytt politisk alternativ till vänster i Sverige, helst redan till nästa val.
– Det behövs en radikal revolution på ekologisk och ekonomisk grund, förklarar General Knas för Offensiv och menar vidare att det är kapitalismen som är orsaken till de stora ödesfrågorna som klimatförändringarna och flyktingkrisen.
Nu spånar han på planer att lansera en pod där han kan utveckla sina resonemang kring samhället och politiken ytterligare. Offensivs reporter ser fram emot att lyssna på den. ■
Handlar om solidaritet och att stå upp mot makten
”Varför finns det inget band från Norrland här?” Den tanken slog medlemmarna i reggaebandet Glesbygd’n när de besökte Uppsala reggaefestival år 2005. Två år senare uppträdde de på festivalen. Offensiv träffade bandet från Arvidsjaur strax innan de intog scenen på landets största reggaefestival Öland roots.
– Det handlar om solidaritet i varje text, beskrev sångaren Arvid Andersson Glesbygd’ns musik för Offensiv.
Glesbygd’ns musik handlar om att stå upp mot makten genom att försvara sin identitet och naturen. ”Låt det ligga” sjunger bandet i protest mot gruvindustrins rovdrift. Det finns också en tydlig antikapitalism i texter som ”Jag ska borda en bank och äta skrovet inifrån tills skutan går i sank”.
Glesbygd’n använder dialekten Arvidsjaurbondska som ett statement. Det handlar om att upprätthålla stoltheten över den norrbottniska identiteten och att stå upp mot det ”storsvenska” historiska förtrycket, exploateringen och negligerandet av Norrland.
Gitarristen Johan Åhman berättade om förtrycket av identiteten då det i hembygden exempelvis var förbjudet att tala med dialekt i skolan. Glesbygd’ns ambition är att lägga grunden till att kämpa för den norrbottniska identiteten. ■
”Jag kommer garanterat tillbaka till festivalen”
Offensiv frågade två festivalbesökare om deras upplevelser av Öland roots.
– Jag tycker det är härligt med mångfalden här. Det här är den enda musikfestivalen som jag har varit på där familjer med småbarn såväl som pensionärer trivs tillsammans med normbesökare i min ålder, berättade Elemina Björngreen för Offensiv.
Elemina jobbade under festivalen i Röda Korsets Ungdomsförbunds secondhandtält.
– Det är roligt att återvunna kläder kan skapa så mycket glädje och möten och samtidigt går alla pengar till välgörande ändamål.
Victor Bergseije var en av de entusiastiska festivalbesökarna.
– Jag var här för fyra år sedan sist och det var alldeles för länge sedan. Jag trivs mycket bra här och kommer garantera att komma tillbaka, säger Victor som särskilt uppskattade bandet Glesbygd’n (se intervju) och favoritlåten Betong. ■
