”H&M-andan” lika med sweatshops

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

The Big Boss är en nyligen utgiven bok av Erik Palm och Jonas Alsgren om miljardären Stefan Persson och hur han tog ”H&M ut i världen och blev en av världens rikaste person”. Det är en imponerande kartläggning av inte bara Stefan Persson, fadern och H&M-grundaren Erling Persson samt nuvarande vd:n Karl-Johan Persson, utan också över Hennes & Mauritz utveckling sedan grundandet i Västerås 1947.

Det hela börjar med att affärsmannen Erling Persson, efter en landet-runt-resa i USA, bestämmer sig för att öppna klädbutiken ”Hennes” i Västerås 1947. Han inspirerades av butiker i New York som säljer stora volymer med kläder snabbt och effektivt, där kunderna får leta och prova kläderna själva och flera expediter står beredda att ta betalt framme vid kassan. 
Med små varulager, hög omsättning och butikspersonal som har utbildats i praktisk affärspsykologi öppnar ”Hennes” i Västerås, för att sedan snabbt expandera till Uppsala, Jönköping och Stockholm åren efter. 
För att konkurrera med andra kedjor säljs många av plaggen till 30 procent under standardpriset, men tack vare de stora volymerna går företaget ändå med vinst. Fokus ligger på att sälja moderiktiga kläder till en billig peng, men eftersom de svenska fabrikerna är för långsamma på att hantera beställningar hinner plaggen bli omoderna när de väl levereras till butikerna, så Persson börjar leta efter billigare alternativ. 

År 1982 tog sonen Stefan Persson över, och fortsätter expansionen genom att öppna butiker i Tyskland, men är ändå ständigt i Erling Perssons skugga. På 1990-talet börjar H&M hyra in superkända fotomodeller som Anna-Nicole Smith och Cindy Crawford för att försöka öka försäljningen under julhandeln, och dra uppmärksamhet till underklädessortimentet. 
Den sexistiska reklamen kritiseras av bland annat kvinnojourorganisationen Roks och Centerkvinnorna. Stefan Persson bemöter kritiken genom att ignorera den helt och istället påpeka att 80 procent av H&M:s anställda är kvinnor, och tackar för ”gratisreklamen” som mediestormen skapat. Detta är bara början på H&M:s och Stefan Perssons roll i den svenska politiken, och en av många skandaler som uppstår under de kommande årtiondena. 
Året efter sexism-debatten, 1993, kontaktas han av borgerliga Ja till EU-kampanjen för att försöka påverka folkomröstningen om att ansluta Sverige till EU. Tolv dagar före valet gör Stefan Persson och Gudrun Sjödén ett utspel i Dagens Industri om att medlemskap i EU skulle bli positivt för klädbranschen, och motiverar efter valet att ”det har blivit lättare att utnyttja arbetskraft i olika länder och att flytta varor över gränserna”.

År 1996 är det lågkonjunktur i Sverige, och regeringen diskuterar möjligheten att utöka förmögenhetsskatten så att de rika som äger stora aktieposter ska betala mer i skatt. 
Bland kritikerna till förslaget finns Stefan Persson, som då ägde aktier till ett värde av 16 miljarder kronor. Han startar en kampanj mot det nya skatteförslaget, hotar med att flytta företaget utomlands á la Ingvar Kamprad, gör intervjuer där han refererar till Astrid Lindgrens skattekritik 1976 och flyttar ner företagets börsnotering från A-listan till O-listan – allt för att slippa betala skatt. 
Resultatet blir en förmögenhetsskatt där miljardärer går fria, och som varken drabbar Stefan Persson eller någon annan i familjen. 

Boken tar upp något som är inbyggt i klädindustrin sedan länge, och som H&M anammat till fullo: sweatshops. Författarna besöker fabriker i Kambodja där sömmerskorna jobbar från sex på morgonen till tio på kvällen för motsvarande ynka sexhundra kronor i månaden. Det är vanligt att sömmerskor tar med sig barnen till jobbet, ibland i brist på barnpassning och ibland för att jobba, och det händer ofta att folk svimmar på grund av näringsbrist och utmattning. 
Trots larm från människorätts­organisationer har den kambodjanska regeringen beslutat om en mycket låg minimilön, vilket såklart utnyttjas av stora företag som H&M och Nike. De undviker anklagelser om slavlöner genom att skylla på att de inte anställer några sömmerskor, utan helt enkelt lägger beställningar hos utländska företag, men hävdar också att de gör egna kontroller och ställer krav på schyssta arbetsvillkor. 
När H&M 2012 får frågan om varför de inte har ställt krav på levnadslön för textilarbetarna som tillverkar deras kläder svarar Karl-Johan Persson (Stefans son och ny vd sedan 2009) med ”Vi är branschledande när det gäller hållbarhetsfrågor både på miljösidan och på sociala sidan, och vi tar det här på ett jätteallvar”. 
Att majoriteten av de som syr H&M:s kläder är underbetalda kvinnor är också något som krockar med deras nya ”feministiska” profil, vilket också berörs i boken. 

Även den så kallade H&M-andan utforskas i The Big Boss, vilket är namnet på den företagskultur som efterlevs och genomsyrar hela företaget från kläddesign till butiksförsäljning. 
Det är en hetsig miljö där alla arbetare förväntas lägga ner 110 procent av sin energi i företaget, där allt man gör och säger dokumenteras och betygsätts, där arbetare ständigt förväntas överträffa sig själva och där företagets värderingar ska bli arbetarens egna värderingar. 
Experter som intervjuas beskriver det som en sektliknande stämning där butiksbiträden sjunger och dansar tillsammans för att stärka emotionella band och slogans finns upptejpade på toaletterna för att påminna om merförsäljning. Till råga på allt är en stor del av butiksbiträdena bara deltidsanställda och/eller sms-anställda, där många tvingas komplettera inkomsten med pengar från a-kassan. 

Palm och Alsgren gör sist men inte minst en rejäl djupdykning i Stefan Perssons privata ekonomi och kontaktnät, och finner bland annat starka personliga och ekonomiska kopplingar mellan familjen Persson och den svenska kungafamiljen, enorma fastighetsinköp inklusive ett engelskt gods som får lantbruksbidrag från EU, samt en hel del skatteplanering och ekonomisk akrobatik för att få H&M att till synes fortsätta expandera trots att det egentligen inte har ökat i värde de senaste åren.
The Big Boss är fullsmockad med intressanta och bitvis oroväckande fakta om en av Sveriges rikaste familjer och världens idag näst största butikskedja för kläder samt en mängd intervjuer med forskare, vittnesmål från arbetare på alla avdelningar och ur alla aspekter av klädproduktionen. 
Erik Palm och Johan Alsgren har under fem års tid ”grävt i arkiv, genomfört över hundra intervjuer med H&M-anställda och gått igenom mer än fyratusen dokument samt kartlagt vilka metoder företagsjättens ägare använt för att skapa sin privata förmögenhet”, och resultatet är en spännande och fascinerande bok som absolut är värd att läsa.

Författare: Erik Palm, Jonas Alsgren
Förlag: Nordstedts
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 287