Hög tid för ny vårdkamp

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

I sin höstbudget utlovar regeringen nya satsningar på vården och föreslår ytterligare 5 miljarder kronor för att ”stärka sjukvården 2022”. Det ökade anslaget ska främst gå till att minska vårdköerna och vårdskulden samt till förlossningsvården. Men det ökade anslaget räcker inte långt till att åtgärda den växande vårdskulden och beta av den samtidiga återhämtningsskulden till personalen. Bristen på personal och vårdplatser är akut.

År 2020 redovisade samtliga regioner ett överskott, en följd av tillfälligt ökade statsanslag.
Men anslagen till vården fortsatte att vara för snålt tilltagna och i många regioner lades pengarna på hög. I år blir det kärvare för många regioner och svångremmen runt vården hårdnar. Den redan hårt bantade sjukvården i Region Västernorrland har i höst ålagts nya hårda ”sparkrav”, och i våras larmade läkare på Östersunds sjukhus, Region Jämtland Härjedalens enda sjukhus, att: ”Sjukhuset avlövas i så snabb takt att det nu hotas som akutsjukhus”.

I Region Stockholm påtvingas vården underskott genom det blågröna styrets underfinansiering, vilket har resulterat i att: ”Danderyds sjukhus ligger 300 miljoner back och behöver spara in 336 tjänster de närmaste tre åren. Södersjukhusets underskott är på 371 miljoner. Personalkostnader på 79 miljoner kronor ska sparas inför 2022, vilket motsvarar 102 årsarbetare” (Mitt i Stockholm den 28 september). 
”I Västra Götalandsregionen beräknas de stora sjukhusen gå med motsvarande 1 miljard kronor i un­derskott 2021, varav Sahlgrenska sjukhuset med drygt 500 miljoner kronor. Mitt under pandemin har sjukhusen ålagts att ta fram åtgärdsplaner för budget i balans 2022”, skriver Akil Awad, specialistläkare, initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop och Tobias Alfvén, ord­förande Svenska Läkaresällskapet, i Göteborgs-Posten den 13 september.

Efter att personalen länge har larmat om en extremt svår arbetssituation som har fått många att sluta, samt överbeläggningar och patientsäkerhetsrisker på Akademiska sjukhuset i Uppsala som gjorde sommaren till den värsta hittills, har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) krävt minst 30 nya vårdplatser på sjukhuset innan den 2 december. Annars riskerar Region Uppsala och sjukhuset att betala 20 miljoner kronor i böter (vite).
– Efter pandemin har bristen på vårdplatser eskalerat. Jag skulle säga att vi har en brist på 40 vårdplatser, men egentligen skulle vi behöva det dubbla i tillskott, erkände Johan Lugnegård, chefsläkare på Akademiska sjukhuset, till SVT den 30 september.
Utan förbättringar av arbetsmiljö och villkor kommer det dock inte bli möjligt att bemanna de eventuellt nya vårdplatserna.

Nedskärningar i sjukhusvården ska enligt de styrande kompenseras av satsningar på primärvården. Vad som dock sker är att vårdcentralerna får fler uppgifter, men inte resurser.
Enligt en färsk rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) ”finns hit­tills få tecken på att hälso- och sjukvården har kommit närmare målen i omställningen till en god och nära vård. Tillgängligheten, delaktigheten och kontinuiteten i vården har i stort sett inte förbättrats ur patienternas perspektiv, och för de yrkesverksamma i primärvården kvarstår brister som hög arbetsbelastning och svårigheter med bemanning.”

Det brådskar att återuppta den vårdkamp som pausade under pandemin. Nya demonstrationer och andra protestaktioner innan årets slut behövs för att bygga det vårduppror som behövs för att rädda vård och omsorg. 
Budgetkrav som inte utgår från behov tillsammans med den förödande marknadsstyrningen och nyliberala ”vårdval” sänker vården. Istället för en jämlik vård blir vården allt mer ojämlik. Ständigt öppnas nya, bredare gräddfiler och privata, vinstjagande bolag slukar en allt större del av vården på det offentligas bekostnad.
En omedelbar och nödvändig upprustning kräver både fler vårdplatser och anställda till bättre villkor samt en vård i offentlig regi utan vinstsyfte och demokratiskt styrd av de anställda och patienter/brukare.