Den nya a-kassan är ett dråpslag mot arbetslösa och lågavlönade, särskilt kvinnor som deltidsarbetar.Den sänkta ersättningen vid arbetslöshet är ett led i ett omfattande systemskifte på arbetsmarknaden med målet att skapa en låglönemarknad.
Regeringsförslaget drabbar på ett eller annat sätt de flesta arbetare och tjänstemän, eftersom sänkt arbetslöshetsersättning sätter en press nedåt på löner och arbetsvillkor.
Redan i dag gäller att arbetslösa ska vara beredda att ta jobb som ligger tio procent under arbetslöshetsersättningen.
Men 10 procent under 65 procents ersättning betyder att den som varit arbetslös i mer än 300 dagar kan tvingas ta ett jobb som ligger 7 000 kronor under den lön hon/han hade före arbetslöshet.
De som arbetar i storkök eller städar står längst ned på lönetrappan och tjänar i snitt inte mer än 17 000 kronor i månaden.
Med regeringens förslag skulle exempelvis ett köksbiträde efter 301 dagars arbetslöshet tvingas ta ett jobb som inte betalas med mer än 10 000 kronor i månaden.
Detta öppnar vägen för en låglönemarknad. Rädslan för att förlora sitt jobb ska dessutom hålla tillbaka lönerna.
Det är inte fråga om att skapa några nya jobb, utan jobb med låga löner.
Och det handlar inte bara om sänkt ersättning vid arbetslöshet. Regeringen har hotat med dagsböter om arbetslösa inte söker låglönejobb i den grad som politikerna vill.
Totalt hoppas regeringen att den nya a-kassan ska dra in 18 miljarder kronor extra till statskassan, pengar som i sin tur används för att betala skattesänkningar till rika och storbolag.
Men försämringar i a-kassan är bara början. Om regeringen lyckas driva igenom sitt förslag utan strid kommer snart nya än mer förödande attacker, särskilt när konjunkturen vänder nedåt.
Politik för de rika
Det är fråga om klasspolitik – av miljonärer för miljonärer.Den nya arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (m) sade häromdagen att nu blåser protestvindar, men i januari har de blåst förbi eftersom alla då kan se vad jobbavdraget betyder. På nytt återupprepade han lögnen om att alla får sänkt skatt och kompensation för de föreslagna försämringarna (dyrare a-kassa, slopat skatteavdrag för a-kasse- och fackavgift, sänkta ersättningsnivåer i olika socialförsäkringar, dyrare trafikförsäkring o s v).
Men alla får inte sänkt skatt efter nyår, regeringens jobbavdrag gäller endast de som har ett jobb. Arbetslösa, sjuka eller pensionärer får ingen skattesänkning.
En stor del av skattesänkningarna (82 procent) går dessutom till den hälft som tjänar mest.
Den nya a-kassan är direkt antifacklig och tillsammans med budgetens övriga fördyrningar är risken stor att facken och även a-kassorna förlorar medlemmar.
Det gäller särskilt om facken inte tar strid utan nöjer sig med att markera sitt motstånd i ord.
Kvinnofientligt
Till och med Lagrådet, en instans som ska kolla om regeringens förslag inte bryter mot exempelvis grundlagen, har förklarat att den nya a-kassan diskriminerar kvinnor. Men samma Lagråd ger ändå grönt ljus till de föreslagna försämringarna.Förslaget om sänkta ersättningsnivåer kommer att slå hårdast mot dem som redan har det ekonomiskt tufft. De sänkta ersättningsnivåerna kommer att slå mot de arbetslösa och hårdast mot dem som är arbetslösa längre perioder. Arbetslöshetstiderna är längst bland LO-förbundens medlemmar.
”De sänkta ersättningarna kommer att sätta press på lönerna neråt och i allra störst utsträckning på lönerna för de redan lågavlönade kvinnorna i LO-förbunden. Det är nämligen ofta inom lågavlönade yrken som många konkurrerar om arbetet /…/ Om ersättningen är 65 procent kan man anta att det är inom dessa yrken lönekonkurrens neråt kommer att ge störst effekt. Det riskerar att ytterligare öka de redan befintliga skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner. De sänkta ersättningsnivåerna slår alltså hårt både utifrån klass och kön”, varnar LO i en ny informativ skrift: A-kassan – frågor och svar .
De skärpta villkoren för att kvalificera sig för ersättning eller stanna kvar i försäkringen kommer i störst utsträckning att drabba kvinnor i LO-förbund. Det är kvinnor som i högst utsträckning jobbar deltid. Det är kvinnor som i högst utsträckning är till exempel föräldralediga och därigenom riskerar att förlora försäkringsskydd på grund av förkortad överhoppningsbar tid eller får svårare att uppfylla det nya arbetsvillkoret.
47 procent (nära 400 000) av alla LO-kvinnor har deltidsanställningar (över 400 000). Av LOs unga kvinnor (upp till 24 år) arbetar 53 procent deltid, dessutom ofta i tidsbegränsade anställningar.
Per Olsson
Detta föreslår regeringen
Den 16 november lade regeringen fram sin proposition om den nya arbetslöshetsförsäkringen, vilken ska gälla från 1 januari 2007. Det finns 36 a-kassor med 3,8 miljoner medlemmar. Cirka 600 000 individer får varje år ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.I korthet innebär regeringsförslaget att:
• Medlemsavgiften till a-kassan höjs
Höjningarna på grund av den nya avgiften till staten (den förhöjda finansieringsavgiften) som regeringen ålägger a-kassorna kommer preliminärt att ligga mellan 160–300 kronor i månaden. (Ytterligare höjningar till följd av exempelvis fördyrade administrationskostnader är ej inräknade.)Den lilla eftergift som regeringen gjort, efter Lagrådets anmärkning, är att en arbetslöshetskassa inte ska behöva betala mer till staten än vad arbetslöshetskassan betalar till sina medlemmar i arbetslöshetsersättning. Detta begränsar höjningen av avgifterna till främst akademikernas a-kassor.
• Studerandevillkoret försvinner
Möjligheten att få arbetslöshetsersättning grundat på studier tas bort. Detta gäller även för sökande som börjat studera under tid i aktivitetsgarantin.• Arbetsvillkoret skärps
För att vara berättigad till a-kassa måste man efter årsskiftet ha arbetat minst 6 månader med minst 80 timmar per månad. Enligt de nuvarande reglerna är det minsta antalet timmar per månad 70.• Den högsta ersättningen (dagpenningen) sänks
I dag kan en ”förhöjd” dagpenning lämnas med 730 kronor per dag under de första 100 ersättningsdagarna. Denna förhöjda dagpenning tas bort, vilket minskar ersättningen under de första 100 dagarna för den som har en månadsinkomst som överstiger 18 700 kronor.• Ersättningen sänks
I dag är arbetslöshetsersättningen 80 procent av tidigare inkomst (upp till högsta möjliga dagpenning) under hela ersättningsperioden.Från årsskiftet ska ersättningen vid arbetslöshet vara:
– 80 procent under dag 1–200.
– Från dag 201 av ersättningsperioden sänks kompensationsnivån till 70 procent.
– Från dag 301 sänks nivån till 65 procent.
– Föräldrar som har barn under 18 år behåller 70 procent till och med dag 450.
• Beräkningen av underlaget för a-kassan ändras
Den nya arbetslöshetsersättningen ska precis som nu baseras på de 12 månader som föregår arbetslösheten. Men regeringen föreslår stora försämringar vad gäller beräkningssättet.I dagsläget beräknas arbetslöshetsersättningens storlek utifrån de månader som innehåller minst 70 timmars arbete. Månader utan arbete ingår inte i beräkningen. Enligt regeringsförslaget ska beräkning av arbetslöshetsersättningen alltid göras på alla månader inom 12-månadersperioden. Även månader utan arbete ska medräknas. Möjligheten att räkna ersättningen på de senaste sex månaderna tas bort.
• Den maximala ”överhoppningsbara tiden” sänks
När arbetslöshetskassan ska bestämma vilka 12 månader som arbetslöshetsersättningen ska beräknas på, behöver vissa månader inte räknas. De får ”hoppas över”.Det innebär att en arbetslös som exempelvis varit sjuk ett år får arbetslöshetsersättningen beräknad på det år som föregått sjukdomen. Begränsningen av den längsta överhoppningsbara tiden sänks från 7 till 5 år.
Källa: SO – Arbetslöshetskassornas Samorganisation
