foto: Frankie Fouganthin / Creative Commons
Den nya regeringens politiska plattform är rakt igenom höger och nyliberal.
Den nya regeringens politik ska grundas på den nyliberala och arbetarfientliga 73-punktsuppgörelse som Socialdemokraterna har slutit med Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Vänsterpartiet släppte fram den mest högerinriktade socialdemokratiska regering någonsin och har inte ens höjt rösten mot att S överger den överenskommelse man haft med V om vinstbegränsningar i välfärden. Den nya S-MP-regeringens högerpolitik innebär:
Fortsatt vinstjakt i välfärden
Uppgörelsen mellan S, C, L och MP innebär att alla förslag om vinstbegränsningar i välfärden skrotas. Riskkapitalister och andra välfärdsplundrare kan därmed fortsätta att plocka ut vinster från den skattefinansierade välfärden i en omfattning som gör Sverige unikt. De tio största svenska vård- och omsorgskoncernerna gjorde år 2016 en sammanlagd vinst 4,3 miljarder kronor (Dagens Samhälle 8 juni 2017).
Heltidsanställda hos privata äldreomsorgsföretag tjänar i genomsnitt 2 300 kronor mindre per månad jämfört med heltidsanställda i kommunalt driven äldreomsorg (Kommunal: Så mycket bättre? 2018).
2014–2017 gjorde Internationella engelska skolan (IES), Academedia, Kunskapsskolan och Thoréngruppen (Sveriges fyra största friskolekoncerner) en sammanlagd vinst på cirka 3,3 miljarder kronor (Skolvärlden den 13 september 2018).
I kommunala grundskolor gick det till exempel 11,8 elever per lärare i genomsnitt läsåret 2016/17, att jämföra med 13,3 i friskolor, enligt LO 2018.
I uppgörelsen finns en rad hyllningar till ”valfrihet”, ”konkurrensneutralitet” och till ett fördjupat och breddat nyliberalt systemskifte i form av bland annat att Arbetsförmedlingen privatiseras, en SFI-peng baserad på språkkunskaper samt marknadshyror.
Miljardgåvor till rika
Minuterna efter att riksdagens majoritet hade sagt ja till att Stefan Löfven blir ny statsminister skickade Svenskt Näringsliv ut ett pressmeddelande som särskilt välkomnade att den så kallade värnskatten tas bort. Värnskatten är en skatt som betalas av de 400 000 personer med inkomster på över 56 000 kronor i månaden. Den som tjänar 100 000 kronor i månaden får efter att värnskatten avskaffas en skattesänkning på över 2 000 kronor i månaden.
Att värnskatten avskaffas innebär att statskassan går miste om knappt 5,7 miljarder kronor. Det skulle räcka till 8 000 fler gymnasielärare eller 10 000 undersköterskor, och det skulle ändå bli nästan 1 miljard kronor över.
Förutom att värnskatten avskaffas lovar regeringen att beskattningen av företag ska bli ”än mer gynnsam” och att arbetsgivaravgifterna sänks.
Major Björklunds skola
Det ska bli fritt fram för betyg redan i årskurs 4 och mer av en skola för de ”duktiga” eleverna. Eventuellt ska skolan förstatligas.
Marknadshyror
Fri hyressättning vid nybyggnation införs, och dessutom ska lägenheternas kvalitet och läge spela en större roll i hyressättningen. Hyresgästerna och särskilt lågavlönade som söker bostad är de stora förlorarna – fastighetsägarna och byggbolagen är vinnarna.
Marknadshyror i nyproduktion kommer efter en tid att sprida sig till det äldre beståndet.
Militär upprustning
Anslaget till militären de kommande tre åren höjs med totalt 18 miljarder kronor.
När det gäller försvarsvänlighet finns det ingen skillnad mellan regeringen och vad Moderaterna och Kristdemokraterna har lovat militären i sin övergångsbudget.
Ingen grön skatteväxling
De höjda miljö- och klimatskatter på totalt 15 miljarder kronor (inkluderat i den summan river de upp minskade anslag till klimatsatsningar som fanns i M/KD:s övergångsbudget) är ingen verklig grön skatteväxling. Det är inte miljöbovarna som ska beskattas, utan i huvudsak vanliga människor. I Frankrike orsakade samma borgerliga skatteväxling de gula västarnas massrevolt.
Strandskyddet ska dessutom uppluckras. De privata skogsägarnas utlovas däremot extra skydd och stöd.
Försämrad arbetsrätt
En utredning ska tillsättas med uppdrag att försämra LAS (lagen om anställningsskydd) genom tydliga, utökade undantag från turordningsreglerna samt förslag som minskar företagens kostnader vid uppsägningar. Regeringen hoppas dock att ”parterna” ska göra upp om dessa försämringar likt antistrejkuppgörelsen i juni förra året. Om parterna inte gör upp kommer regeringen att genomföra de försämringar som utredningen föreslår.
I valet lovade både S och MP att inte röra anställningstryggheten. Nu står man beredd att genomföra vad alliansregeringarna aldrig vågade – långtgående antifackliga attacker mot anställningsskyddet.
Låglönemarknad
Den nya S-MP-regeringen har förbundit sig till att ta bort kraven på kollektivavtal för nystartsjobb samt att ”etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa ska utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag” (ur 73-punktsuppgörelsen).
Attacker på arbetslösa genom en ny statlig arbetslöshetsförsäkring som visserligen öppnas för fler, men där ersättningsnivåerna baseras på inkomster och trappas ned (och fasas ut) i takt med arbetslöshetens längd.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen är helt kopplad till att det ska bli enklare och billigare för företagen att avskeda anställda, samtidigt som pressen på de arbetslösa att ta vilket jobb som helst ökar (förebilden är den danska så kallade flexicurity-modellen).
Tredubblat och breddat RUT-avdrag
Ett gammalt alliansförslag som S-MP-regeringen nu genomför, samtidigt som RUT-avdraget breddas till att även omfatta tvätt-, flytt-, hämt- och trygghetstjänster, är att ett äldre-RUT ska utredas. Det är i linje med Liberalernas önskan om att ”RUT-tjänster på sikt helt ska ersätta hemtjänst för dem som bara behöver servicetjänster”.
Inte ens M/KD:s övergångsbudget gick så långt som tredubblat och breddat RUT-avdrag, utan stannade vid en fördubbling av RUT-avdraget.
RUT-branschens anställda – i huvudsak kvinnor med låga löner och deltid – är den vanligaste anställningsformen. Många RUT-företag saknar kollektivavtal. Dagens Nyheter avslöjade ifjol att det inte är ovanligt att exempelvis RUT-städfirmor påstår sig ha kollektivavtal, men inte har det.
Uppemot 60 procent av RUT-avdraget går till de 20 procent av befolkningen som har högst inkomst. År 2017 fick i snitt varje invånare i högerstyrda och välbärgade Danderyd ett RUT-bidrag på 2 268 kronor utbetalat till sig från skattekistan, medan varje person i Åsele i snitt endast fick 45 kronor i RUT-bidrag från staten.
Breddat RUT-avdrag ger grönt ljus för en växande, otrygg låglönesektor.
Nya attacker mot flyktingar
Den tillfälliga lagen mot asylrätten förlängs, men med ökad möjlighet till familjeåterförening. Kommuner ska ges rätt att begränsa EBO, och asylsökande som ordnar eget boende (EBO) kan förlora sin dagersättning.
Enligt uppgörelsen ska ”ett godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap vara ett krav för medborgarskap i Sverige”.
