Högerpopulismen och rasismen går hand i hand

Av MARIE O’TOOLE, Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA) // Artikel i Offensiv

För nästan två år sedan skickade Texas republikanske guvernör Greg Abbott den första busslasten immigranter till Washington i ett grymt och dramatiskt försök att grilla Demokraterna i frågan om gränspassager. Vanhedrade av åratal av attacker på sin egen arbetarklass förlorar nu det liberala etablissemanget mark till högerpopulister som inte har något verkligt svar på krisen, utan dess dramatiska manövrer kommer att destabilisera den globala kapitalismen ytterligare.

Papperslösa invandrare ”har förgiftat vår nations blod”, sa Donald Trump på ett möte i december och mötte kritik för sitt rasistiska uttalande. Vad Trump sa var chockerande, men han skulle känna sig hemma vid så många liknande möten runt om i världen. En viktig del av de högerplattformar som nu kommer upp till ytan internationellt är antiinvandrarpropaganda.

På Irland försöker en antiinvandrargrupp delta i så många som 50 lokala val i juni. De piskar upp ilska runt frågan och orsakade rasistiska kravaller i Dublin i november förra året. Istället för att fördöma våldsverkarna blev svaret från Rural Independent Group (en grupp oberoende i det irländska parlamentet) att motionera om en parlamentsdebatt om ”att det fanns för många illegala och papperslösa i landet”.
I Nederländerna vann Geert Wilders och hans rasistiska Frihetsparti flest mandat i valet i november. En viktig punkt i deras program var kravet på att landet skulle sluta acceptera asylsökande och dra sig ur fördragen om asyl och flyktingar. Wilders låter som ett eko av Trump.
I Schweiz blev Folkpartiet största parti i valet till parlamentet och partiets främsta fråga i valet var att asylrätten kostar ”för mycket”. I Tunisien har presidentens rasistiska retorik satt igång en våg av våld mot människor från Afrika söder om Sahara. I Sydafrika har en rasistisk övervakningsgrupp, Operation Dudula, registrerats som ett politiskt parti. I land efter land är migranter och asylsökande den gemensamma nämnaren i framväxten av högerpopulism.

Skärpt retorik om invandring har satt tryck på etablissemangspolitiker, och även några som anses stå till vänster tar till sig dessa idéer för att försöka hålla jämna steg med sina motståndare till höger.
I Tyskland har högerflygeln i Die Linke (Vänsterpartiet), ledd av Sahra Wagenknecht som har suttit i det tyska parlamentet i 14 år, brutit sig ur för att bilda ett nytt, eget populistiskt parti mot ”oreglerad invandring” i syfte att vinna över väljare från det extrema högerpartiet Alternativ för Tyskland. Sahra Wagenknecht, som har suttit i det tyska parlamentet i 14 år, gav efter från pressen från kapitalismen och etablissemangets högervridning.

Rasism och skuldbeläggning finns i etablissemangets alla partier. President Macron i Frankrike fick igenom striktare tag i migrationsfrågan för att kunna genskjuta ytterhögerns attraktionskraft. Marine Le Pen hävdar att det var en ”ideologisk seger” för hennes parti. Marine Le Pen har inte rätt i mycket, men där har hon helt rätt. Det kortsiktiga försöket att underminera högerns bas genom att anta högerns politik är i själva verket en gåva till högerns partier och politiker.
Omfattningen av de kriser som det kapitalistiska systemet möter i världsskala skyndar på migrationen. Krig har brutit ut i Syrien, Sudan, Ukraina och Gaza. Effekterna av ekonomisk krigföring från Västimperialismen har ökat redan djupa kriser i länder som Venezuela, Nicaragua och Kuba. Venezuela står för en av de värsta flyktingkriserna i världen med över sju miljoner som har lämnat landet.

Högerpopulister försöker framstå som om de kämpar för arbetares bästa genom och utnyttjar den berättigade ilska som den djupa levnadskostnadskrisen har skapat. Trump tar varje tillfälle han kan till att peka på att de amerikanska ekonomiska och politiska systemen har misslyckats med att säkerställa ett bra liv för gemene man.
Sanningen är dock att det är reaktionära figurer som Trump som ligger bakom denna levnadskostnadskris som ökar deras popularitet. Det var Trump som delade ut hundratals miljarder dollar till storföretagen under pandemins början och bidrog på så sätt direkt till dagens inflationskris. Han har ingen tanke på att utmana grundorsakerna till den osäkerhet och frustration vi upplever i vårt samhälle.
När social service och bostadsmarknaden är överansträngda, vems är skulden: ett profitbaserat system som har gjort dessa totalt otillräckliga, eller flyktingar som söker bättre levnadsförhållanden? För miljontals som är osäkra på framtiden kan högerns främlingsfientliga argument verka ge ett svar. Att ge efter för antiinvandraridéer bör inte vara acceptabelt för arbetare. Bossarna frodas med sin söndra och härska-taktik. Den får oss att slåss mot varandra. Invandrare används i det här systemet som billig och exploaterad arbetskraft, som också kan tjäna som syndabockar av cyniska politiker för att få inhemska arbetares tankar bort från samhällets verkliga fel.

Vad vi behöver är en massrörelse av inhemska arbetare och invandrare i solidaritet med varandra för en verklig förändring. Lagliga och lika rättigheter för papperslösa, slut på utvisningar samt bostäder för asylsökande skulle stärka vår position genom att underminera ansträngningarna att splittra oss. Kamp för en stor expansion av bra jobb, billiga bostäder och satsning på den offentliga sektorn skulle vara en början på att ta sig an de osäkra förhållanden som föder högerpopulismen idag och skulle gynna alla arbetare, oavsett om du är invandrare, flykting eller inhemskt född.
Den här sortens förändring kan inte ske i nödvändig utsträckning under det kapitalistiska systemet som är byggt på profit på bekostnad av miljardtals människors levnadsstandard. Endast en socialistiskt planerad ekonomi under arbetarnas demokratiska kontroll skulle fullt ut kunna angripa orsaken till den här krisen: kapitalismens grymma system av kannibalistisk exploatering i världsskala.
Migrationskrisen visar varför en sådan förändring behöver vara internationell. Arbetare i de största ekonomierna borde motsätta sig ekonomisk krigföring och de nykoloniala ländernas underutveckling. Solidaritet med potentiella migranter för en socialistisk förändring i deras länder skulle kunna slå tillbaka mot global ojämlikhet och peka mot en bättre värld för alla. ■