Hongkong på gränsen till generalstrejk

av Per-Åke Westerlund // artikel ur veckotidningen Offensiv

Masskampen i Hongkong, med drag av revolution, fortsätter att trappas upp. På allt fler arbetsplatser förbereds vad som kan bli en partiell generalstrejk måndagen den 5 augusti.

Med snart två månader av massdemonstrationer växer rörelsen snarare än att avta. I lördags deltog 200 000 i en demonstration som förklarats ”olaglig” av myndigheterna. På flygplatsen genomfördes en manifestation med 15 000 deltagare, från piloter till markpersonal och andra. Arbetare på MTR och tjänstemän på regeringskansliet protesterar mot polisvåldet och riktar skarp kritik mot chefsminister Carrie Lam.

I den stora demonstrationen i helgen var uppemot hälften maskerade och kanske 10 000 unga var utrustade med hjälmar, gasmasker och pinnar för att skydda sig mot polisattacker och tårgas. Vad som började som protester mot utlämningslagen är allt mer en utmaning mot de styrande i Hongkong och därmed även Xi Jinping och regimen i Peking. Den största demonstrationen, med två miljoner deltagare den 16 juni, kom som ett svar på polisens grova våld mot unga demonstranter utanför Hongkongs ”parlament” onsdagen innan, då 60 demonstranter skadades och elva arresterades. Huvudkravet blev att Carrie Lam måste avgå.

Rörelsen är utan formella ledare och sprids/leds via meddelande-appar på internet med 10 000-tals deltagare. Pandemokratiska politiker och fackliga ledare som intervjuas i media släpar efter rörelsen och försöker begränsa den. Än så länge är stämningen att allt fokus ska ligga på de fem krav som formulerades i juni:
• utlämningslagen måste skrotas
• Carrie Lam måste avgå
• regeringen ska backa från att tala om ”upplopp”
• en oberoende utredning av polisvåldet
• alla som gripits ska friges.

Reaktionära styrkor som gynnar regimen agerar också. Söndagen den 21 juli utförde ett hundratal vitskjortade gangsters en våldsam attack vid en tunnelbanestation mot demonstranter, reportrar och resenärer. Minst 45 personer skadades då gängmedlemmar använde metall- och bambustavar mot passagerare som lämnade tunnelbanetåg sent på kvällen. Minst två offer drabbades av allvarliga skador.

Attacken riktades mot massproteströrelsens hjärta, de unga aktivisterna, för att skada och skrämma. Poliser på plats ingrep inte. Men svaret lät inte vänta på sig. Den stora demonstrationen i lördags var ett svar på våldet och marscherade förbi platsen för attacken. Demonstranterna känner att rörelsen fortsätter att utvecklas, här finns även slagord som ”Vår tids revolution”. Slagord om strejk och att sprida kampen till Kina, som hade lite stöd i juni, får nu ökat gehör.

Frågan är hur regimen i Peking kommer att hantera detta. Xi Jinping har vägrat gå med på Carrie Lams begäran att få avgå, av rädsla för effekterna av avgången. Det skulle vara ett svaghetstecken och uppmuntra mer kamp, inklusive i Kina. Det finns också en offentlig diskussion ifall Peking kommer att använda militär för att slå ner rörelsen. Den kinesiska armén har 6 000 soldater i Hongkong, som skulle kunna förstärkas. Men en massiv repression som 1989 skulle slå tillbaka mot regimen. Även de västmakter, inklusive USA, som håller en låg profil om Hongkong, skulle tvingas att hota med åtgärder eller kraftigt förlora i trovärdighet. Arbetare och unga världen över skulle reagera. De ekonomiska och politiska konsekvenserna skulle bli enorma. Det håller än så länge tillbaka regimen.

Socialist Action, CWI i Hongkong, avslutade sitt flygblad i söndags med dessa ord:
”Socialist Action har från början förklarat att endast en revolutionär kamp mot KKP:s diktatur, som med nödvändighet måste spridas till Kina, kan åstadkomma verkliga förändringar i Hongkong. Detta kan endast uppnås genom att vinna de kinesiska massornas öra snarare än, som vissa demonstranter verkar tro, ha fokus på åtgärder för att provocera fram ilska i KKP-regimen (den är redan arg).
En verkligt enad kamp mellan massorna i Hongkong och Kina måste tydligt baseras på att utmana KKP:s miljardärsstyrda diktatur och det kapitalistiska och imperialistiska system som den upprätthåller. Ett massarbetarparti behövs för att koppla de demokratiska kraven i den nuvarande rörelsen i Hongkong till behovet av att helt bryta med kapitalismen i Hongkong och Kina, som upprätthåller diktaturen.”