Hopplöshet, hot och våld eller undervisning, trygghet och lärande?

av Kristofer Lundberg // Artikel i Offensiv

Lärare är den yrkesgrupp som allra tydligast arbetar med framtiden i nuet. Målet är en skola för alla med likvärdig undervisning som kompenserar för elevernas olika förutsättningar, men hur ser det ut i verkligheten? I Göteborg har totalt 215 lärare försvunnit ur grundskoleförvaltningen mellan oktober 2019 och oktober 2020. Samtidigt har 262 andra skolanställda fått gå i kommunen och besparingarna fortsätter. Värst drabbat är stadens ytterområden.

Offensiv besöker skolorna i Angered. Lärare vittnar om en vardag där de hotas och misshandlas. Det finns ett behov av mer personal för att klara utmaningarna, men istället fortsätter besparingarna och personal­minskningen. Samtidigt beskriver de ett lärarkollektiv som brinner för sin uppgift, med socialt tänk och områdesperspektiv, men hur länge kommer de att orka?

Nytorpskolan

På Nytorpskolan i Hammarkullen har skolan minskat antalet tjänster med 20, varav 10 lärare, för att skapa en budget i balans. I våras var det 15 procent som klarade kunskapsmålen i årskurs sex. Under hösten hoppas skolan att detta ska öka till att 30 procent av eleverna får betyg i alla ämnen. På Nytorpskolan har undervisningstiden ökat, studiehandledningen minskat och introduktionsklasserna tagits bort. Nyanlända elever utan språkkunskap fylls på i vanliga klasser och lärarna går på knäna.
Under året har rektorn polisanmält ett femtontal av sina elever. Lärare har mordhotats och misshandlats samt känner oro och otrygghet då de vet att vissa elever har ett stort våldskapital.
Här har de båda lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund efter en lång tid av arbetsrättsligt arbete anmält grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad till Arbetsmiljöverket. 
Lärare är den yrkesgrupp som har flest långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Arbetsmiljöverket beskriver situationen i sina rapporter om vanliga arbetsmiljöproblem i skolan. De ger exempel på stor arbetsbörda, buller samt hot och våld. Många anställda i skolan känner psykiskt obehag av att gå till jobbet, enligt undersökningen Jobbhälsoindex.

Vättleskolan

På Vättleskolan har 18 tjänster av 53 sparats bort under 2020, varav 10 av dem lärare. Samtidigt har eleverna ökat från 360 till 400. Lärare vittnar om att det inte finns resurser för de elever som har behov av särskilt stöd.

Lövgärdetskolan

I augusti larmade Lövgärdetskolan om en pistolbeväpnad man i närheten av skolan. En lärare kidnappades och misshandlades i ett försök att skrämma henne till tystnad i en händelse som fick stor medial uppmärksamhet. Händelsen utspelar sig på samma skola som läraren Alan Amin sköts till döds 2017. ”Ett slag mot vårt demokratiska samhälle”, sa då Lövgärdesskolans rektor Marika Andersson.
Även Lövgärdetskolan har färre personal. Där handlar det om fritidsledare som är tjänstlediga eller har slutat som inte har tillsatts.
– Men ingen lärare har fått gå, vi har medvetet fokuserat på att behålla lärare, betonar Marika Andersson till Offensiv.
– Men det saknas människor i ”mellanrummen” och visst märks det för oss alla när vuxennärvaron minskar, det leder till att det är färre som ska täcka alla mellanrum som kan förebygga oro, det blir en ökad arbetsbelastning för oss alla.

Lövgärdetskolan kan dock visa upp positiva siffror. År 2018 hade skolan drygt 30 procents måluppfyllelse, idag är det drygt 70 procent och lärarbehörigheten är 82 procent. Fyra av dem som inte har behörighet har påbörjat studier till lärare efter att ha jobbat på skolan.
– Vi har duktig och driven personal och de vill jobba i området, de väljer att stanna kvar. Vi låter inte det negativa definiera oss som skola, visst har vi utmaningar och det har skett allvarliga incidenter som vi måste jobba med och det påverkar, men vi hanterar det och blickar framåt.
– Det är viktigt att ha ett områdesperspektiv, men inte låta området definiera oss eller eleverna. Det är så lätt att talet om särskilt utsatt område, där droger och kriminalitet sätter en stämpel. Vi ska inte se barn som problem, utan hjälpa dem ur problem. Vi gör vårt bästa för barnen och området.
– Jag är stolt över skolan, personalen och eleverna, avslutar Marika.

Hammarkulleskolan

Tidigare talades det om en skola för alla, men i takt med nyliberalismens och friskolornas utbredning samt budgetfundamentalismen i kommunpolitiken har skolan istället blivit en tydlig klassmarkör. Hammarkulleskolans rektor Linnéa Lindquist ser klass-segregationen på nära håll. 
– Barn växer upp under så olika levnadsvillkor. Barnens hemförhållanden påverkar också skolan. Många av barnen bor trångt, saknar eget rum, vissa har inte ens en egen säng. Andra har inte fast boende och kanske föräldrar som förlorat ett andrahandskontrakt och flyttar runt, berättar Linnéa till Offensiv och fortsätter:
– När de kommer till skolan är de trötta, har svårt att hålla sig vakna och har svårt att koncentrera sig. Det påverkar deras inlärning om de inte orkar läsa och följa med.

Den ekonomiska situationen för familjer i området påverkar även i skolan. Föräldrar vänder sig till skolan för hjälp att söka stöd från Majblomman, barn som saknar vinterkläder eller gymnastikskor.
– Vi märker det vid skollunchen. Det går åt mer mat på fredagar och måndagar. Barnen äter mer, som att de förbereder sig för helgen. Vi har därför inga soppor eller lätta luncher fredagar och måndagar, utan pasta och kött samt rejäla mellanmål för att kompensera, berättar Linnéa.
Även Hammarkulleskolan har färre personal än för ett år sedan, men Linnéa Lindquist uppfattar att bemanningen fungerar.
– Visst påverkar det, men vi har fått anpassa oss efter nya förutsättningar och den nya resursmodellen.

Offensiv har sökt Ulrica Johansson, grundskoleförvaltningens ekonomichef utan framgång. Men till Göteborg Direkt säger hon:
– Vi måste tänka långsiktigt. Det kan ta mellan fem och sju år att få balans i budgeten. Men i slutändan ska alla skolor i hela vår stad ha samma förutsättningar.
Kommunallagen kräver budget i balans, och behandlas som överordnad i förhållande för elevernas lagliga rätt till utbildning eller lärarnas rätt till en god arbetsmiljö. Priset för detta betalar dagens och kommande generationer.
Det ställs hela tiden ökade krav på lärare på olika sätt. De politiska kontrareformerna kommer tätt. Nya, fler och förändrade arbetsuppgifter läggs på ett redan pressat lärarkollektiv, men inga uppgifter tas bort. Samtidigt har stödet till lärare i form av annan kringpersonal minskats. Det är allt vanligare i skolmiljön att lärare sköter såväl lektioner, planering, utvärdering och betyg som kanslipersonalens, elevhälsans och vaktmästeriets arbetsuppgifter.

I Angereds skolor finns ett stort engagemang, en stark vilja till förändring och många idéer hos lärarna om hur en kan förbättra arbetsmiljön, skolresultaten och undervisningens kvalité samt uppnå bättre resultat hos eleverna och skapa en trygg och säker skolmiljö. Men de ges inte förutsättningar att göra det till följd av politiska beslut.