av Ann-Christine Holmström, undersköterska // Artikel i Offensiv
Utredningen Nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg har skrivit ett betänkande till landets kommuner om hur man kan få folk att vilja välja vård och omsorg.
Den stora frågan är hur ska människor vilja välja att jobba inom vården och sen vilja/orka stanna kvar. Hur får vi ungdomar att vilja utbilda sig inom vården?
En av punkterna som kommer från utredningen är att yrkesrollerna behöver förtydligas – att utbildade undersköterskor, vårdbiträden samt specialistundersköterskor ska finnas tillgängliga.
Vissa kommuner har specialistundersköterskor på sina arbetsplatser, men alla får inte en högre lön trots att de har utbildat sig, och arbetsgivaren tar inte heller tillvara på deras kunskap. Detta väcker en viss irritation på en del ställen. Detta bör ses över och ändras på.
En annan punkt är att arbetsgivaren bör erbjuda andra karriärvägar och stimulera medarbetarnas karriärutveckling. Detta är en stor punkt att jobba på, för många orkar inte eller väljer att byta yrke och plats.
Det är slitigt inom vården och att konstant gå kort eller att känna att man är för få kollegor sliter på människor. Att kunna bli erbjuden andra möjliga jobb eller uppgifter kan göra att folk väljer att stanna kvar. Exempelvis att kunna jobba på andra boenden, grupper eller verksamheter kan göra att man stannar kvar.
Antalet kollegor är en viktig fråga som bör tas upp. Man bör höja bemanningen och man bör ändra hemtjänstens sätt att fungera. Fler kollegor under passen minskar stressen, som i sin tur minskar sjukfrånvaro.
Känner man att man räcker till på sitt jobb gör man automatiskt ett bättre jobb. Det kommer att kosta om man ska göra det attraktivt att jobba i vården och omsorgen, men det måste få kosta.
Privata aktörer inom vård och omsorg bör tas bort – man kan inte driva en bra vård om det finns ett bakomliggande vinstintresse.
Schemat var en annan punkt, och delade turerna bör tas bort om man ska ha en chans att få unga att välja vård och omsorg.
Att det är rimliga arbetstider är en viktig sak, för om det känns och upplevs som att man inte har tillräckligt med återhämtning mellan passen slutar man eller blir sjukskriven. Idéerna om ”hälsoscheman” måste bort – det är dags att man frågar personalen på golvet om detta, det är vi som sitter på kunskaperna.
Pandemin har visat hur skört det är i vården och just nu går många sjukhuspersonal på knäna med överbeläggningar och så vidare. För att förändra situationen måste man ha långsiktiga mål och skrota dagens konstanta sparkrav.
Det krävs resurser utifrån behoven, och förändringar som ökad bemanning, sex timmars arbetsdag, ökad kompetensutveckling, att fler kollegor får bra introduktion på arbetsplatserna, med mera.
Regeringen har delat ut miljardsummor till storföretag som sedan kunnat ge ut bonusar på flera miljoner, så det finns pengar att omfördela till vård och omsorg.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.