Den senaste tiden har Göteborg drabbats av flera fall av grovt ungdomsvåld. I förra veckan fann Göteborgspolisen kroppar efter två döda personer i en lägenhet på Siriusgatan i Bergsjön, Göteborg. Männen satt i soffan i vardagsrummet, skjutna i huvudet.Bakom tidningsrubriker och smaskiga löpsedlar från dagstidningar för att sälja lösnummer finns sörjande familjer och förkrossade syskon. Bakom pressens spekulationer och polisens tystnad finns två unga mäns livsöden som hade kunnat se annorlunda ut. Två unga män som samhället hade vänt ryggen.
Föräldrarna flydde från diktaturens Iran för att rädda livet på sina barn. Nu får de istället begrava dem efter det fruktansvärda mordet.
Dessa två män är de senaste offren i den brutaliserade verklighet som många unga idag lever i, med ungdomsvåld och gängbildning.
De två unga männen tillhör den generation som har växt upp med re-kordnedskärningar på skolan under 1990-talet, den generation som förlorade 200 fritidsgårdar i 1990-talskrisens spår, den generation som över- östes med löften av Göteborgs politiker efter diskoteksbranden i Backa, ord som aldrig blev mer än löften.
De tillhör den generation som blev dömd till arbetslöshet eller osäkra anställningar.
I nedskärningarnas och krisens spår ser vi hur våldet ökar. Medan det ökade våldet i samhället inte på något sätt är en isolerad ungdomsfråga visar det på en farlig samhällsutveckling. Därför måste åtgärder för ökad delaktighet och trygghet hos ungdomar prioriteras.
Frustrationen med arbetslöshet, bostadsbrist och nedskärningar resulterar i fattigdom, hopplöshet, psykiskt lidande och kriminalitet, vilket ofta tar sig uttryck genom våld. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande och sätta in insatser tidigt för att de unga som har sociala problem inte ska hamna i tyngre kriminalitet.
Hade man satt in rätt åtgärder på ett tidigt stadium hade fler fall av våld och även mord säkerligen kunnat undvikas. Det är viktigt att kunna identifiera och agera mot tidiga tecken när en ung människa håller på att hamna snett.
Genom att satsa på skola och fritidsverksamhet kan man hjälpa ungdomar i ett tidigt skede och motverka rekryteringen till de grövre kriminella gängen.
Skolans ansvar för att motverka mobbning och förhindra att enskilda ungdomar förlorar självförtroendet handlar om att kunna upptäcka problem på ett tidigt stadium, men för det krävs personal som kan se ungdomarna. Skolans arbete mot våldet är viktigt, men saknar efter nedskärningarna resurser. Det finns ingen personal till att arbeta med dessa frågor.
Roten till problemet ligger i arbetslöshet, fattigdom och segregation.
Det är politikerna själva som är direkt ansvariga för den situation som har skapats i förorterna.
Vad som behövs för att stoppa våldet och kriminaliteten bland unga är mer resurser till skolan – inte fler poliser, vilket är politikernas enda svar. Det handlar om barns och ungdomars uppväxtvillkor. För att stoppa gängrekryteringen krävs en upprustning av förorterna.
Försämringarna skapar ett område där ungdomar inte mår bra. Detta måste vända, men om det ska vända krävs det ekonomiska insatser. Det handlar om mer resurser till förorterna. En politik mot klassamhället och de klyftor som skapar våld, utslagning och kriminalitet.
Kristofer Lundberg
