Husdjur – från nytta till lyx

av Richard Larsen // Artikel i Offensiv

Människans förhållande till husdjur har sedan vi började domesticera dem varit en balansgång mellan nytta och nöje, där nyttofaktorn nästan alltid har vägt tyngst. Varje medlem i hushållet eller företaget måste efter förmåga bidra med något, och det gäller inte minst för djuren.

Produktionsdjur som kor, grisar och höns bidrar med mjölk, kött och ägg och så vidare. Med ökat välstånd har fler kunnat ha djur enbart för nöjes eller sällskaps skull, och så länge kostnaderna för foder, vård och tillbehör har varit låga har även låginkomsttagare kunnat unna sig sällskapsdjur.
När jag växte upp på 1970- och 80-talet var det inget underligt med att kunna ha både hund och katt, fastän vi bara hade en arbetarlön som inkomst. Djuren var en självklar del av ens familj, även om en var fattig.
Om allt hade stannat där, med hyfsad lönenivå och låga kostnader för att hålla djuren, hade det inte varit mycket att säga om det idag. Men tyvärr har utvecklingen gått åt ett annat håll. Den kapitalism som till en början har gjort det möjligt för så många att kunna ha sällskapsdjur är nu på väg att omintetgöra allt igen.

Det ständiga kraven på vinst och tillväxt i det kapitalistiska systemet driver upp priserna, och när arbetsgivarna gör allt för att hålla produktionskostnader och löner nere, och staten premierar de redan rika och skär ner på välfärden för alla andra, blir det låginkomsttagare, arbetslösa, sjuka, personer med funktionsnedsättning och andra som lever i marginalen som får betala priset. Nu tvingas många prioritera mellan lyxen att ha ett husdjur och att få mat på bordet.
Enligt en undersökning 2021 som ekonomisajten Zmarta lät genomföra är den genomsnittliga livstidskostnaden för en hund över 85 000 kronor (cirka 7 200 kronor per år), men den siffran kan vara mycket högre beroende på val av foder, försäkring, utrustning, med mera. Motsvarande för katt ligger på omkring 45 000 kronor.
Humanitära organisationer rapporterar att de har märkt av det hårdnande samhällsklimatet genom att fokuset har skiftat från veterinärkostnader till foder, kattsand och liknande när folk ber om hjälp med sina husdjur, vilket bland annat Nyheter24 rapporterade om i oktober 2022.
På djurhem och på Blocket märks ett uppsving i antalet omplaceringsdjur, men också att det är svårare att hitta nya hem åt dem. Djursjukhus och kliniker får färre besök, folk ringer och frågar om råd i första hand och försöker undvika att åka in om det är möjligt – inte bara på grund av höga patientavgifter och behandlingskostnader, utan även för att försäkringsbolagen har höjt premierna och försämrat villkoren.

Det finns också andra problem med det nuvarande systemet. Olika länder har olika regler och lagar för djurmarknaden, och det har givetvis försäljare och uppfödare koll på. När det blir för dyrt att föda upp och sälja djur i ett land flyttar man till ett annat med sämre djurskydd och lägre produktionskostnader, sedan smugglar man in djuren till köpare som tror att de gör ett bra klipp.
Men med det följer en mängd problem. När det saknas kontroll är det alltid djurens välfärd som kommer i sista hand i ett vinstdrivande företag. När man köper ett sådant djur får man ingen, eller falsk, dokumentation om djurets hälsotillstånd och man har som köpare inga skydd eller garantier.
Dessutom kringgås gränsskyddet som ska hindra att det kommer in smittsamma sjukdomar, vilket innebär att man mycket väl kan få in ett djur som smittar och slår ut tusentals andra djur. Smuggling av hundar, katter, reptiler eller andra exotiska djur leder dessutom inte bara till utrotning av känsliga djurarter, utan den kan även finansiera andra kriminella grenar.

Att ha eller jobba med djur kan vara positivt på många sätt. De kan ge oss kärlek, vänskap, gemenskap, sysselsättning och underhållning. Med den nuvarande utvecklingen riskerar detta att tas bort för en stor del av befolkningen. Att ha sällskapsdjur är på väg att bli en ren lyx, något som endast de rikaste kommer att ha råd med i framtiden. Cirkeln sluts.