av Per Olsson
Som alltid går borgarna i taket när facken använder sig av den strejkrätt som finns kvar.
SAS-piloternas strejk var inget undantag. Enligt arbetsgivarna var piloternas krav ”extremistiska” och Svenskt Näringsliv mobiliserade hela sin propagandaapparat mot strejken, men fick inget större gehör i opinionen och efter några dagars strejk backade SAS-ledningen och skrev under ett treårigt avtal som åtminstone delvis gick piloterna till mötes.
De avtalade löneökningarna blev 3-4 procent per år, sammanlagt 11 procent, vilket spräcker det lönetak som det ökända ”märket” har satt. Det i sin tur har fått direktörerna att starta sitt eget så kallade ”upprop”. Det är sannolikt det första vd-uppropet någonsin. Se där vad en strejk kan göra.
”Som representanter för arbetsgivarna inom industrin ser vi därför ytterst allvarligt på avtalet mellan SAS och Svensk pilotförening som är högre än märket 2019 och de högst orimliga nivåer man har förhandlat fram för de kommande två åren. Vi är starkt kritiska till påståendet att avtalet skulle ligga på märket och anser det nödvändigt att bemöta detta”, skrev bossarna i flera arbetsgivarorganisationer i Dagens Industri i förra veckan. Bland undertecknarna finns lönesänkningsivrare som Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna och Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen. Enligt arbetsgivarcheferna “riskerar (SAS-piloternas avtal) att elda på lönekrav från andra grupper när Sverige måste fortsätta växla ned löneökningstakten”.
Medan arbetarnas löner ökade med bara dryga futtiga 2 procent förra året hade “Gräddan av börsens vd:ar ett bra år förra året. Lön och pension på i snitt två miljoner kronor i månaden och lönelyft på 12 procent under 2018”, enligt SvD Näringsliv den 26 mars i år.
Vd-lönerna är extrema. Numera tjänar toppdirektörerna drygt 55 gånger mer än industriarbetarna.
Taggade av regeringens nya antistrejklag och attacker på anställningsskyddet kräver Svenskt Näringsliv nu att Löfven & Co ska försöka genomföra samma marknadsliberala reformagenda som Macron i Frankrike.
Det är den agenda som fick de gula västarna att se rött och som medfört att Macron är på väg att skriva in sig i historieböckerna som Frankrikes mest impopulära president någonsin. Och det är en bedrift i sig.
