I marginalen: En tävlan i militarism

Av Per Olsson

I förra veckan samlades regeringscheferna från Danmark, Estland, Finland, Norge, Polen och Sverige till ett krigsråd på Harpsund. De sex regeringscheferna tillhör alla Natos värsta krigshökar. Det var därför ingen överraskning att krigsrådets budskap blev att militärutgifterna måste ökas än mer och att man gemensamt borde patrullera ett redan väldigt militariserat Östersjön.

Sedan en tid tillbaka tävlar de sex regeringarna om vem som spenderar, som andel av BNP, mest på militären. För närvarande leder Polens regering under Donald Tusk den farliga tävlingen. I augusti presenterade Tusks regering en ny budget där militären fick ett anslag på svindlande 495 miljarder kronor. Hela 4,7 procent av landets BNP och värst i Natoklassen.

”Vi sätter inga gränser vad gäller försvarsanslagen”, sa Ulf Kristersson och tog sikte på att komma ikapp Polen. På bekostnad av välfärden har först de socialdemokratiska regeringarna och sedan de blåbruna genomfört en exempellös militär upprustning, och Natomedlemskapet har skruvat upp takten. 

Sedan 2020 har militärutgifterna fördubblats. I den senaste budgeten fick militären ett tillskott på nästan 13 miljarder kronor för 2025, en ökning med 10 procent jämfört med 2024. Det var nästan dubbelt så mycket som vad välfärden fick. Med det nya tillskottet beräknas militärutgifterna för 2025 motsvara cirka 2,4 procent av BNP, för att sedan årligen höjas till att år 2028 motsvara omkring 2,6 procent.

För perioden 2025-2030 ska militären få ett tillskott på över 170 miljarder kronor. Detta kan dock bli mycket mer. När det gäller militären finns som bekant ”inga gränser”.

Miljardrullningen till det så kallade försvaret ska jämföras med att välfärdsgapet bara växer. Enligt LO behöver välfärden ett tillskott på 51 miljarder kronor mer från staten år 2027 än vad som nu är beslutat för att välfärden ska kunna fortsätta vara på 2022 års nivå.

Den militära upprustningen får Saab och andra krigsfabriker att gå på högvarv. Sedan Ukraina kriget har Saab aktiens värde ökat med mer än 250 procent och numera gör landets största krigsindustri en vinst på över 1 miljard kronor – varje kvartal.

– Det går bra för Saab när de olika försvarsmakterna stärkts, sa krigsfabrikens chef Micael Johansson i februari. 

Krigsprofitör, är bara förnamnet.