I marginalen: ”Högre ränta – vinstlyft för bankerna”

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Storbankerna kan se fram mot ännu högre vinster när räntorna stiger och lånen blir allt dyrare. Efter Riksbankens monsterhöjning av styrräntan den 20 september, med 1 procentenhet till 1,75 procent, tog det inte många timmar innan storbankerna slog till med nya rejäla höjningar av sina utlåningsräntor.
Efter de senaste höjningarna ligger räntorna på rörliga bolån på över 4 procent och värre tycks det bara bli. Om inflationen förblir fortsatt hög, vilket allt pekar mot, kommer Riksbankens styrränta snart att ligga på 3,5 procent, vilket innebär bolåneräntor på 6-7 procent när storbankerna tar rygg på Riksbanken och inte bara höjer sina utlåningsräntor, utan även sina vinstmarginaler.
Högre räntor gör ont för hushållen, men är gott för banker och särskilt de stora bankerna som låter sparräntorna ligga still, trots räntehöjningar och inflation.
”Den som vill ha bra ränta på sina sparpengar hos någon av storbankerna får leta länge. Sedan Riksbanken rekordhöjde styrräntan i september har bankerna bara gjort mindre höjningar av räntorna på kundernas sparkonton. I flera år har det varit nollränta på flera av storbankernas sparkonton. Och de rör sig bara långsamt uppåt: räntorna på konton med fria uttag är idag mellan 0,30 och 0,55 procent hos de fyra storbankerna”, rapporterade SVT under den gångna helgen.
Inte undra på att de penningstinna storbankerna räknar med att vinstlyftet för det andra kvartalet i år bara är början på nya rekordvinster.

Under det andra kvartalet i år gjorde de fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – en sammanlagd vinst på över 33 miljarder kronor, eller mer än 350 miljoner per dag. Mycket till följd av att räntehöjningarna har gjort det möjligt för storbankerna att tjäna ännu mer på sina kunder.
I Aftonbladet den 14 juli ges en bild av hur mycket storbankerna, i detta fall SEB, tjänar på rånet av sina kunder. ”Det så kallade räntenettot, det banken tjänar på utlåning, uppgick (för SEB) under kvartalet till 7,7 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen jämfört med förra årets siffra (6,4 miljarder kronor) kan kopplas till Riksbankens räntehöjningar som bidragit till högre räntor generellt.”
• Förstatliga bankerna för att säkra billiga lån och pengar till välfärd och klimatsatsningar.