I marginalen: ”Ladda för strid i avtalsrörelsen”

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Arbetarnas löner har sedan 2020 knappt ökat med 3 procent i snitt, vilket innebär reallönesänkningar i år eftersom priserna ökar dubbelt så snabbt som lönerna: ”Inflation gör att undersköterskor och elektriker kan få 700 kronor mindre i månaden”, skriver Arbetet den 6 april.
Maktelitens löner däremot ökar snabbare än någonsin, och topparna har sett till att skydda sig själva mot de prisökningar som deras system orsakar. Maktelitens inkomster i relation till industriarbetarnas löner var år 2020 de högsta som uppmätts på 70 år, enligt LO:s senaste rapport om maktelitens inkomster (totalt 200 individer).
Mest av alla tjänar de verkställande direktörerna (vd:arna) i de stora börsbolagen. En topp-vd tjänar numera 65 gånger mer än en industriarbetare, 71 gånger mer än undersköterskor och 86 gånger mer än en städare. Den största skillnaden någonsin.
Men det finns vd:ar som tjänar hundra gånger eller mer än arbetarna. En av dem är Volvo Cars avgående vd Håkan Samuelsson som totalt drog in 68 miljoner kronor förra året.
Enligt en granskning som Aftonbladet gjorde i april landade den totala ersättningen för de 25 vd:arna på knappt 48 miljoner kronor förra året, 15 procent mer än under 2020. En som fick ett rejält lyft 2021 var AB Volvos vd Martin Lundstedt som kunde kvittera ut drygt 21 miljoner i rörlig ersättning (bonus), samtidigt som Volvo tog emot miljardbelopp i statligt stöd. År 2021 ökade Martin Lundstedts totala lönepaket ytterligare med över 5 miljoner till drygt 49 miljoner kronor. Därmed tjänar Volvos vd 87 gånger mer än en vanlig anställd i bolaget, skriver Aftonbladet.
Det är en väldig löneinkomst, men ändå småpengar jämfört med den inkomstökning som spelbolaget Evolution Gamings vd Martin Carlesund ansåg sig vara värd – en löneökning på 456 procent 2021 som höjde årsinkomsten till nästan 80 miljoner kronor.

Så sent som förra veckan återupprepade Svenskt Näringsliv att inflation inte ska kompenseras med höga löneökningar. ”Lösningen är inte att löntagarna kräver kompensation i den stundande avtalsrörelsen”, mässade Svenskt Näringslivs vice-vd Mattias Dahl, vars månadslön är betydligt högre än vad arbetarna tjänar på ett år.
Nu gäller det att göra precis motsatt vad Svenskt Näringsliv predikar, det vill säga ladda för strid i avtalsrörelsen.
Arbetarnas löner måste upp och en lönehöjning på 15 procent som direktörerna får är väl ett bra riktmärke.