I marginalen: ”Lönehöjning – bara för toppar?”

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

De svenska reallönerna sjunker kanske snabbast i Europa. Enligt Medlingsinstitutets senaste statistik har reallönerna fallit med 6,2 procent – den värsta smällen mot hushållen i modern tid. LO:s avtalsbud på 4,4 procent är mot den bakgrunden alldeles för lite.
Men Svenskt Näringsliv och alla andra toppar anser föga förvånande att budet är ”för högt”. Likt simpla utpressare hävdar Svenskt Näringsliv att ”fyra av tio företag varnar för uppsägningar om avtalsrörelsen leder till för höga lönelyft”. Med ”för höga lönelyft” åsyftas löneökningar överhuvudtaget.
Riksbanken, som har öst miljarder över det så kallade näringslivet för att hålla vinsterna uppe i bolag och banker, gör naturligtvis också allt för backa upp arbetsgivarna i avtalsrörelsen.
Ökade reallöner ”skulle vara katastrofalt för Sverige”, sa vice riksbankschefen Per Jansson när han nyligen talade på ett seminarium om löner och arbetsliv för att sedan klämma till med ”det är nästan oundvikligt att reallönerna går ner och det får vi leva med under en period”. Vilka ”vi”? Själv har han en månadslön på 205 500 kronor och tjänar nästan tio gånger mer än en kvinnlig städare.
Börsbolagens chefer tjänar numera 86 gånger mer än en städare. Cheferna för börsens 25 största bolag mätt i marknadsvärde har i snitt fått 48 miljoner kronor i ersättning under 2021, vilket är en ökning på 15 procent mot året innan, rapporterade Aftonbladet i våras. Efter den senaste lönehöjningen tjänar Volvos vd Martin Lundstedt 87 gånger mer än en vanlig anställd i bolaget.
Men mycket vill ha mer, och börsbolagens vinstlyft i år kommer ge topp-vd:arna både högre inkomster och mer bonusar.

Efter år av att vinsterna har ökat på lönernas bekostnad är vinstandelen på väg att nå en toppnivå. ”I näringslivet som helhet har vinstandelen ökat markant de senaste åren. Det andra kvartalet i år hamnade vinstandelen i näringslivet på en nivå som ligger högt över det historiska genomsnittet (…) och vinstandelen i näringslivet som helhet kommer att förbli på en jämförelsevis hög nivå även de kommande åren”, konstaterar Konjunkturinstitutet i Lönebildningsrapporten, oktober 2022.
I ljuset av de rekordhöga vinsterna och sannolikt rekordstor utdelning till aktieägarna blir LO-kravet på 4,4 procent ännu futtigare.
Facken måste strid för reallönerna – förbered för strejk i avtalsrörelsen.