Danske Bank har fungerat som en gigantisk tvättstuga dit kriminella och tusentals ”tveksamma” kunder kunde gå med sin miljardstinna smutstvätt. Hela 270 miljarder kronor kan banken ha ”tvättat” rent. Det rör sig sannolikt om den största penningtvätthistorien i modern tid.
Kapitalisterna och kapitalistiska politiker gnisslar tänder och talar nu, när skandalen är ett faktum, om att det mesta är ruttet på Danske Bank. Men det är nu det – tidigare beskrevs banken som ”dansk dynamit” och banken tilldelades tre år i rad titeln ”Årets affärsbank” av tidningen Affärsvärlden (2006-2008). Samma år som Danske Bank för första gången blev ”Årets affärsbank” tog man över Sampo Bank som hade en särskilt lönsam filial i Estland, vilket är den filial som pekats ut som ansvarig för både den stora pengatvätten och mycket annat skumt, som olaglig vapenhandel.
När en anställd på filialen under hösten 2013 larmade om de smutsiga affärerna svarade bankledningen med att två sina egna händer. En internrevision tillsattes och några långt nere i bankhierarkin prickades.
Bankstyrelsen och toppdirektörerna hävdade att banken i själva verket var vitare än snö och locket lades på. Men 2017 avslöjade en tidning att den estniska filialen skulle ha hjälpt diverse skummisar och gangsters att gömma undan uppemot 70 miljarder kronor från olika myndigheter.
“I maj 2018 presenterar den danska finansinspektionen (FSA) sin rapport om härvan. Den beskrivs som ’hårresande läsning’ och visar hur bankens ledning under flera år har gjort allt för att tona ned problemen i Estland. Finansinspektionen kräver att banken avsätter minst 7 miljarder kronor för kommande böter” (SVT den 19 september).
Sedan rullar avslöjandena på och det handlar om kanske så mycket som 270 miljarder kronor som filialen i Estland har “tvättat”.
I förra veckan tvingades Danske Banks vd Thomas Borgen avgå. Borgen, som var ansvarig för Estlandsverksamheten fram till sommaren 2012, lär ha fått reda på vad som pågick (pengatvätten) redan 2010. Att Estland var en av bankens mer lönsamma grenar, med en vinst långt över sin storlek enligt Dagens Industri, var skälet till att bankledningen blundade.
Under den tid som den estniska filialen gick för högtryck satt i Danske Banks styrelse exempelvis Svenskt Näringslivs förre chef Urban Bäckström. För att sitta av några möten i Danske Banks styrelse fick Urban Bäckström ett årsarvode på nära 1 miljon kronor år 2014. Likt övriga i bankstyrelsen hävdar Urban Bäckström att han inget visste. F-n tro’t.
