I marginalen: ”Skrota monarkin”

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Kungens uttalande om tronföljden och fortsatta stöd till sultanen – en diktator – i Brunei visar på nytt hur mycket monarkin är ur tiden. I likhet med de gamla Bourbonkungarna har kung Carl XVI Gustaf ”ingen lärt och ingenting glömt”.
Det är nu 19 år sedan kungen var i Brunei på officiellt statsbesök, vilket innebar att det var skattebetalarna som betalade för att monarken skulle få träffa sin vän sultanen Hassanal Bolkiah, som är sultanatets envåldshärskare, och belöna honom med Serafimerorden.
Efter sitt besök i Brunei 2004 var kungen lyrisk och sultanen hyllades ”för sin kolossala närhet till folket” och som den diktaturkramare han är säger kungen att han än idag står fast vid sina hyllningar.
Sultanen är allt som den svenske kungen också skulle vilja vara. Med en förmögenhet på 280 miljarder kronor är sultanen en av världens rikaste individer, och han bor i ett palats som rankas som världens största bebodda med nära 1 800 rum, varav 257 badrum. I hans många garage finns sammanlagt 7 000 bilar till ett värde av 7 miljarder kronor.
På Stockholms slott där kungen har sin ”arbetsplats” finns 660 rum och på Drottningholms slott, där kungen och drottningen bor, finns 197 rum. Kung Carl XVI Gustaf är mångmiljonär och bara hans bilsamling uppskattas till ett värde på 30 miljoner kronor.
I likhet med sultanen vill kungen att sonen ska efterträda honom. Monarken är fortfarande väldigt upprörd över att tronföljden ändrades så att tronen numera ärvs av det äldsta barnet, oavsett kön, vilket kungen anser vara ”förfärligt” eftersom han vill att sonen Carl Philip ska få kronan arv. Men oavsett vem som ärver kronan så förblir monarkin släktberikande och djupt odemokratisk.

I de blåbrunas första budget är monarkin vinnare. Kungen får nästan 19 miljoner kronor mer i påslag för att kunna fira sina 50 år på tronen i år och för att det är 500 år sedan Gustav Vasa svors in som kung i Sverige.
Gustav Vasa krossade Dackeupporet i blod för att stärka den monarki som ännu finns kvar som en reaktionär kvarleva och för att kapitalismen behöver kungafamiljen som en levande reklampelare för svensk export – samt någon man kan söka skydd bakom om ”undersåtarna” revolterar.
Den moderna monarkins historia är en historia av antisocialism, svärmerier för diktaturer och militarism, elitism, sexism och lyxliv. Att monarkin är ur tiden är bara förnamnet.
• Skrota monarkin – fram för den demokratiska, socialistiska republiken.