av Per Olsson // Artikel i Offensiv
Regeringarna i Finland och Sverige står beredda att ge Turkiets diktatoriska president Erdoğan vad han begär för att låta de båda länderna bli med i Nato.
Erdoğan vill bland annat ha vapen, att de båda länderna utvisar oppositionella, trappar upp förtrycket av kurdiska organisationer samt att Sverige ska dela underrättelseuppgifter med Turkiet. Detta är krav som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger sig ha ”full förståelse för”.
– När en viktig Natomedlem som Turkiet har problem, då sätter vi oss ner och diskuterar, sa Stoltenberg när han besökte Finland under den gångna helgen och enligt Svenska Yle i måndags ”sparade han (under besöket) inte på krutet när det kom till att berömma Turkiet”.
Så mycket för talet om att Nato vilar på en demokratisk grund.
Natovännerna försöker låtsas som om de har ”överraskats” av Erdoğans krav. I radions Ekot en 11 juni påstod exempelvis M-ledaren Ulf Kristersson att han hade ”överraskats av Turkiets höjda tonläge”, samtidigt som han duckade för frågan om vapenembargo till Turkiet.
Hösten 2019 ville alla riksdagspartier att regeringen skulle verka för att EU skulle besluta om ett vapenembargo mot Turkiet. Idag ger varken regeringen eller högerpartierna något besked i sakfrågan. Tvärtom – alla öppnar de för att häva Sveriges vapenembargo.
Natomedlemskap kan ändra reglerna för svensk vapenexport, var budskapet från utrikesminister Ann Linde (S) när hon i förra veckan läste upp regeringens utrikesdeklaration i riksdagen. Utrikesministerns besked i riksdagen kan inte tolkas på annat sätt än att Erdoğan kommer att få vapen från Sverige.
En stor del av den svenska vapenexporten går redan till diktaturer och krigförande länder.
Förra året exporterade Sverige vapen till ett värde av 20 miljarder kronor, en ökning med 23 procent jämfört med året innan. Det land som köpte mest och flest vapen från Sverige 2021 var Förenade Arabemiraten, som bedriver krig mot Jemen och som är en av de diktaturer som krigar i Libyen.
”Turkiet har länge använt Natomedlemskapet för att utöva påtryckning. Ankaras påtryckningar har trappats upp över tid och har rötter i turkisk inrikespolitik”, tvingas till och med krigiska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) erkänna i en färsk rapport.
Så det finns bara en sak att göra: Släng Natoansökan där den hör hemma – i papperskorgen.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.