I marginalen: Storbankernas lönsamma rån

För storbankerna och exempelvis livsmedelsjättarna var inflationen (prisökningarna) lika med snabba cash. När hushållen från slutet av 2021 och ända fram till årsskiftet 2023/2024 plågades av de största reallönesänkningarna på över 30 år steg Axfood och Icas vinst med sammanlagt 49 procent under samma period.

De fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – redovisade å sin sida vinster som var åtminstone 35 procent högre än innan inflationen sköt i höjden.

Nu sjunker inflationen och räntorna går ner, men storbankernas vinster fortsätter att gå upp.

”När de svenska storbankerna rapporterat resultaten för det tredje kvartalet [i år] är det tydligt att bankernas vinster når historiskt höga nivåer trots den hastigt sänkta styrräntan”, skrev Dagens PS den 25 oktober under rubriken ”Svenska hushåll på knäna – bankerna skördar miljardvinster”.

Under det tredje kvartalet gjorde de fyra storbankerna en vinst på drygt en halv miljard kronor om dagen. Fortsätter det så här slås nya vinstrekord i år.

Storbankerna tjänar numera ännu mer på sitt rån av kunderna, särskilt bolånetagarna. ”Bankernas vinster på bolånen ökar, enligt ny statistik. Samtidigt visar siffror att den rörliga boräntan låg högre i juli än i juni, trots Riksbankens räntesänkning”, rapporterade nyhetsbyrån TT den 27 augusti. Storbankerna har dessutom passat på att höja en rad avgifter för att fylla på den egna redan överfulla kistan.

Staten och Riksbanken håller storbankernas ägare på ständigt gott humör genom en rad direkta och indirekta stödåtgärder. Bankerna är exempelvis momsbefriad. Det är ingen moms på bank- och finansieringstjänster eller värdepappershandel.

För storbankerna fungerar Riksbanken på många sätt som en ”statligt finansierad sugardaddy” (Andreas Cervenka i Aftonbladet den 30 januari).

Enligt beräkningar från Dagens Nyheter resulterade Riksbankens räntechocker i att storbankerna kunde inkassera 80 miljarder kronor i extra vinster.

Riksbanken höjde sin ränta såg storbankerna till att tokhöja sina utlåningsräntor. Mellan januari 2022 och samma månad i år steg den rörliga snitträntan på ett bolån från 1,5 till 4,9 procent. Men räntorna på vanliga spar- och lönekonton låg nästan stilla.

• Stoppa det stora bankrånet 2.0 – förstatliga bankerna.