I SPÅREN PÅ TRUMPS TULLAR OCH UTPRESSNING – UPPTRAPPAT HANDELSKRIG

Av Per Olsson // Artikel i Offensiv

De strafftullar som den enväldige presidenten Donald Trump aviserade under den gångna helgen jämte hoten om strafftullar mot andra länder utgör sammantaget en dramatisk upptrappning av det globala handelskriget.

Även om de beslutade strafftullarna mot Kanada och Mexiko har skjutits upp en månad står det klart att Trumpadministrationen i allt högre grad är beredd att använda tullar och andra bestraffningsåtgärder som stoppat bistånd för att påtvinga andra länder sina krav och till med för att utvidga sitt territorium.

De 10-procentiga tullarna mot Kina, som Trump nu inför, är utöver de 25-procentiga tullar som redan omfattar en stor del av USA:s handel med Kina.

Trumps nya tullar tycks dessutom bara vara den första spärrelden. ”Förr eller senare kommer vi att sätta handelstullar på datachip, på olja och på gas, och vissa av dessa kan införas redan den 18 februari”, sa Trump den sista januari och pekade särskilt ut EU som nästa måltavla.

”– Kommer jag att införa tullar på Europeiska unionen? Absolut. Europeiska unionen har behandlat oss så förskräckligt” (nyhetsbyrån TT den 31 januari).

Trumps strafftullar kommer att följas av motåtgärder. Enligt nyhetskanalen CNBC den 4 februari kommer den kinesiska diktaturen svara med tullar på upp till 15 procent på utvalda varor.

Det upptrappade handelskriget har sänt chockvågor genom världskapitalismen, som redan innan Trumps nya tullar var nedtyngd av protektionism, skuldberg och obalanser samt svag tillväxt och groteska klassorättvisor. Eller som FN skrev i sin senaste prognos om världsekonomin, daterad den 9 januari: ”Den globala ekonomiska tillväxten, som begränsas av svaga investeringar, trög produktivitetstillväxt och höga skuldnivåer, väntas bli densamma som 2024 – 2,8 procent – och ligger därmed fortfarande under genomsnittet för åren innan pandemin”.

Handelskrigets upptrappning förstärker stagnationstendenserna och hotar samtidigt att sätta fart på inflationen igen. En ny stagnationskris kan bli följden.

Strafftullarna kan också få kännbara effekter på de amerikanska hushållen i ett läge där världsekonomin blir allt mer beroende av ökad konsumtion i USA.

”Trumps beslut kommer att drabba det genomsnittliga amerikanska hushållet med drygt 1 000 kronor per månad i försämrad köpkraft”, skrev Dagens Nyheter den 3 februari i en kommentar till beskedet att tullar införs mot varor från USA:s tre största handelspartners – Kanada, Kina och Mexiko, vilket skulle kapa 0,4 procent av den amerikanska ekonomiska tillväxten i år.

”För världen innebär Trumps öppningsspel om handel att en rad länder kommer att tvingas in i tuffa förhandlingar om allt från handelsunderskott och valutapolitik till invandring och till och med USA:s nya önskan om territoriell expansion (…) Mexiko och Kanada drabbas hårdast och båda står inför regelrätta recessioner om Trump behåller tullarna på 25 procent, säger ekonomer”, skriver Financial Times den 3 februari. Till tidningen säger Eswar Prasad, professor i internationell handelspolitik vid Cornell University USA att: – Dessa tullar förebådar en ny era av amerikansk handelsprotektionism som kommer att påverka alla amerikanska handelspartners, oavsett om de är rivaler eller allierade, och kommer att störa den internationella handeln avsevärt.

Strafftullarna följdes omedelbart av globala börsfall och att USA-dollarn stärktes ytterligare, vilket gör amerikansk export dyrare och tenderar att öka USA:s handelsunderskott med konkurrenter såväl som allierade. Det i sin tur kan följas av att handelskriget också blir till ett valutakrig.

Under Trumps första tid vid makten lovade EU att öka sin import från USA för att undgå strafftullar. Men sedan dess har USA blivit EU:s största exportmarknad. År 2023 var USA den ledande destinationen för EU:s export och stod för 19,7 procent av EU:s totala export till länder utanför EU.

Trendmässigt har USA:s handelsunderskott med EU vuxit, samtidigt som EU:s position gentemot USA försvagats väsentligt. År 2002 var USA:s ekonomi 17 procent större än EU:s. År 2023 var skillnaden 30 procent.

I rivaliteten mellan USA-imperialismen och den kinesiska imperialismen är EU och Europa fast mellan hammaren och städet. Även om Trump inte fullt ut inför de strafftullar han hotat EU med kan även en mindre dos av tullhöjningar bli det som knäcker den europeiska kapitalismen. ”Trumps andra mandatperiod drabbar den europeiska ekonomin vid en mycket mindre lämplig tidpunkt än den första. År 2017 var den europeiska ekonomin relativt stark. Den här gången upplever den en blodfattig tillväxt och kämpar med en förlust av konkurrenskraft. Ett hotande nytt handelskrig kan leda till att euroområdets ekonomi går från svag tillväxt till recession”, varnade tankesmedjan ING i november.

Svensk kapitalism, särskilt fordonsindustrin, skulle drabbas väldigt hårt. Om höjningen införs – vilket det inte finns anledning att betvivla – innebär det den största ensidiga amerikanska tullhöjningen sedan Smoot-Hawley-tullen (1930), som betydde starten på 1930-talskrisen.

Den maffiapolitik som Trumpadministrationen bedriver har inte bara siktet inställt mot huvudrivalen – den kinesiska imperialismen och dess block – utan även allierade står i skottgluggen som Kanada och EU och för övrigt alla som man anser står i vägen för att ”Making America Great Again”. Det kan till sist skapa så stora motsättningar att det leder till splittringar och utbrytningar från det block som USA-imperialismen leder.

Det upptrappade handelskriget med tullar och andra protektionistiska åtgärder kan starta en utveckling som till slut blir bortom kontroll, vilket hände efter den ensidiga amerikanska tullhöjningen 1930 (Smoot-Hawley-tullen), som sedan följdes av motåtgärder från andra länder och att den tidens internationella valutasystem – guldmyntfoten – på nytt kollapsade, vilket sammantaget medförde att perioden 1920-40 blev den hittills enda i kapitalismens historia där världshandeln vuxit långsammare än produktionen. Men nu har den historien börjat gå igen och år 2023 krympte till och med världshandeln med varor.

Kanske går Trump inte så långt som han hotat, men vad som startats har med rätta beskrivit som ett handelskrig på steroider som kommer att åtföljas av ett upptrappat klasskrig mot världens arbetare och fattiga.

Trumps politik är ett uttryck för en sjuk kapitalism i djup kris, där världen styrs mot ständigt nya katastrofer. Framtiden kan endast göras möjlig genom organisering och kamp för att avskaffa kapitalismen.

Är du ännu inte medlem är du välkommen i Socialistiskt Alternativ och International Socialist Alternative. Vi måste bli fler som kämpar för en socialistisk värld i fred och frihet.