av Per Olsson // Artikel i Offensiv
Till följd av coronakrisen kommer årets 1 maj-arrangemang att bli till digitala stormöten. Klockan 14.30 börjar RS/Offensivs stormöte på Rättvisepartiet Socialisternas Facebooksida och Youtubekanal (mer info finns på vårt Facebookevent här).
Det var den andra socialistiska Internationalen som år 1889 beslöt att göra 1 maj till arbetarklassens internationella kampdag för 8-timmars arbetsdag. Till en början var det inte tänkt att det skulle bli återkommande årliga demonstrationer. Men ”det räckte att fira 1 maj en gång, år 1890, för att alla skulle förstå och känna att majfirandet måste bli en årlig och ständig kampdag”, skrev den tyska revolutionära socialisten Rosa Luxemburg år 1894 och tillade:
”Så länge arbetarnas kamp mot kapitalistklassen och regeringar varar, så länge det finns krav kvar att uppfylla, kommer 1 maj-firandet att årligen ge uttryck åt dessa krav. Men även när världens arbetare nått sin befrielse, även då kommer mänskligheten helt säkert att fira 1 maj”.
Coronapandemin har på ett brutalt sätt illustrerat kapitalismens och nyliberalismens misslyckande.
Alla kan smittas av viruset, men risken att smittas är störst i områden där medelinkomsten är låg och trångboddheten hög. Hårdast slår smittan mot världens fattigaste invånare och länder. I Afrika ökade under den senaste veckan antalet registrerade smittade med 43 procent. Men det verkliga antalet smittade och döda är betydligt högre på grund av att så få testats, sättet att räkna och att många regeringar döljer smittans omfattning.
Även i Sverige är det oklart hur många som smittats och nyligen konstaterade Socialstyrelsen att dödsfallen i covid-19 är 10 procent fler än vad Folkhälsomyndighetens statistik visar. Under vecka 15 (6-12 april) ”uppmättes det högsta dödstalet på 2000-talet i Sverige. Enligt SCB:s preliminära siffror dog 2 505 personer under veckan. Framför allt sticker den hårt coronadrabbade Stockholmsregionen ut” (nyhetsbyrån TT den 27 april).
Smittan har nu fått fäste på ett stort antal äldreboenden och servicehus runt om i landet, särskilt i Stockholm där äldreomsorgen är mer privatiserad och marknadsstyrd än i andra regioner. Och som Jan Guillou skrev i en krönika i Aftonbladet i söndags: ”Girighet och privatisering är en dödlig farsot mot vilken inget vaccin finns i en värld där vinsten är viktigare än liv.”
Det har också visat sig att bakom myndigheternas (bland annat Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten) nedtoning av kravet på skyddsutrustning stod politikerna tillika arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner.
Det finns därmed stor anledning till att misstänka att det också är politikerna som driver på för att Arbetsmiljöverket inte ska fatta beslut som gäller hela landet.
Mot den bakgrunden är inte bara nya skyddsstopp absolut nödvändiga (i tisdags lade Kommunal i Jönköping ett skyddsstopp som stannade busstrafiken och det blev avgörande – facket vann striden om avspärrningar i bussarna), utan om arbetsgivarna och myndigheterna fortsätter att avvisa kraven återstår inget annat än att vägra utföra arbetet utan skyddsutrustning.
Dagens kris blir långvarig och många av de tusentals jobb som nu dagligen försvinner kanske aldrig kommer tillbaka.
Krisen har tvingat S-MP-regeringen att tillfälligt ge upp åtstramningspolitiken, men grunden för regeringspolitiken, januariavtalets nyliberala punkter, finns kvar samtidigt som kommunerna och regionerna inte har dragit tillbaka de nedskärningar och varsel som har planerats för 2020. Istället hotar nya och större nedskärningar på grund av de minskade skatteinkomster som arbetslösheten orsakar och krisens kostnader.
För att stoppa detta och exempelvis attackerna på hyresrätten samt anställningsskyddet kommer det att krävas organisering och en beslutsam kollektiv kamp som går längre än tidigare. Arbetet för att bygga en sådan kamprörelse är mycket begränsad till nätet idag.
Men om vi är hemma idag och tvingas fira 1 maj på nätet är vi imorgon åter ute på gator och torg i kamp mot högerpolitik och kapitalism – för socialism och demokratisk planerad ekonomi för behov och en snabb, grön omställning. Det är Rättvisepartiet Socialisterna och ISA:s (den internationella socialistiska organisation som RS tillhör) budskap på årets 1 maj.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.