av Mohamed Nawaz, ISA-anhängare i Indien // Artikel i Offensiv
”I ett överraskande tillkännagivande på fredagen sa Indiens premiärminister Narendra Modi att han skulle upphäva de jordbrukslagar (avregleringar) som bönderna har protesterat mot i över ett år, vilket ledde till att bönderna firade vad de kallade en hårt utkämpad seger”, rapporterade nyhetsbyrån Reuters den 19 november.
Den långa kampen var den största bonderörelsen på 50 år, som visar den styrka som masskampen besitter. Samtidigt finns det begränsningar i det som har uppnåtts.
Denna seger var hårt utkämpad och över 750 bönder förlorade sina liv under kampens gång. Deras familjer väntar fortfarande på rättvisa, men det finns inte mycket hopp om det. Med ett av de mest polariserade och viktiga delstatsvalen runt hörnet har regeringen försökt att locka väljarna, men den orubbliga jordbrukaren står fortfarande rakryggad. Den underminering av böndernas levnadsstandard, som pågått i årtionden, kräver inte bara att attackerna upphör, utan en total omorganisering av jordbruk och livsmedelsförsörjning.
Mot kampen stod också Indiens partiska högerorienterade mediehus som bombarderat allmänheten med oändliga och grundlösa påståenden. Mediamogulernas försök att skapa falska berättelser för att avleda skulden från regeringen blev dock till ett misslyckande. Särskilt efter händelserna på Republikens dag i Delhi den 26 januari, då de protesterande bönderna stämplades som ”Khalistani” (sikhiska separatister) eller religiösa extremister i ett försök att få den framväxande klassolidariteten och stödet från andra delar av samhället att försvinna.
Men det fick motsatt effekt och nu gör samma media allt för att framstå som man egentligen stödde bönderna.
Det uppenbara hyckleriet är inte bara begränsat till media, utan även till regeringen. Många Modianhängare, som har hyllat presidenten som en ”folkets tribun” efter att han har dragit tillbaka jordbrukslagarna som innebar avreglering av upphandling och försäljning som skulle minska böndernas inkomster. Men Modi vägrar fortfarande att lyssna till ropen på rättvisa från anhöriga till de bönder som fallit offer för det statligt sponsrade polisvåldet.
Man får inte heller glömma att bönderna vann denna seger efter enorma uppoffringar och inte som följd av de styrandes ”sympati”. Huvudskälet till att Modi beslutade att dra tillbaka förslagen till avreglering är det kommande delstatsvalet Uttar Pradesh och inför valet, som ska äga rum om tre månader, har stödet till det styrande partiet BJP minskat. Uttar Pradesh är den folkrikaste och politiskt den mest betydelsefulla delstaten. Snart stundar det också delstatsval i Punjab, där BJP traditionellt sett är mycket svagt. I båda dessa delstater hade bonderörelsen en stark ställning.
En styrka i denna rörelse, som många andra kan lära sig av, är den beslutsamhet med vilken protesterna fortsatte i flera månader.
Från första stund underskattade regeringen bondekampens styrka och det fortsätter man att göra. Där förväntar man sig att bönderna inte ska genomskåda motiven till regeringens reträtt och varför den kom just nu.
Det är naturligtvis ingen tillfällighet att regeringen backade en vecka innan böndernas landsomfattande generalstrejk skulle ha inletts. Regeringen var livrädd för att gatorna skulle fyllas av enorma folkmassor som stödde de strejkande och inför det ”skräckscenariet” valde regeringen att backa. Dessutom laddade fackföreningarna för landsomfattande demonstrationer den 26 november och en tvådagars generalstrejk under 2022 när den federala budgeten diskuteras.
En styrka i denna rörelse, som många andra kan lära sig av, är den beslutsamhet med vilken protesterna fortsatte i flera månader. Även i svåra stunder med extrem värme, covid-19 och våldet från högern och chauvinister fortsatte protesterna. Kampen tog heller inte slut när Modi aviserade att han och regeringen var beredd att göra eftergifter, vilket visar att uthållig kamp ger resultat.
Med den framgången i ryggen kan nya segrar vinnas genom att aktivt mobilisera bredare delar av befolkningen, särskilt stöd från arbetarklassen, och ett politiskt program för systemförändring. Det bondekampen har uppnått kan ge extra kraft i mobiliseringen till den generalstrejk som facken planerar. Den etablerar idén att kamp lönar sig, även mot en särskilt reaktionär regering. Det visar hur viktigt det är med en beslutsam rörelse.
Även om bonderörelsen tenderade att fokusera på sina egna krav stärktes kampen av det stöd och den solidaritet den fick från arbetarklassen och det var också böndernas kamp som inspirerade till generalstrejken i december 2020.
När den sociala oron återigen ökar, ett resultat av Modis misslyckade politik på alla fronter (dödlig inställning till pandemin, energikris, växande sociala problem), kommer nyckeln att vara att stärka denna solidaritet med ett program för socialistisk förändring. Så länge kapitalismen överlever och den härskande klassen förblir vid makten kommer de att fortsätta att förtrycka oss.
En annan värld är möjlig, och ett alternativ finns. Under en demokratiskt planerad socialistisk ekonomi kommer jordbrukarna och andra arbetstagare att ges friheten att styra systemet för allas bästa, ett system som bygger på folkets behov.
Denna seger för jordbrukarna är ett litet men viktigt slag som har vunnits i det långa kriget mot kapitalismen. Vi arbetare måste förena oss i kampen och använda rörelser som denna som möjliga ritningar för att störta kapitalismens tyranni och befria massorna.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.