Indiska arbetare slår tillbaka mot Apple

av Lars Bjersing // Artikel i Offensiv

56 kronor i månaden, uteblivna löner, brutna löften och storskalig ökning av arbetsstyrkan utan någon genomtänkt plan. Det är bara några av de anledningar som fick indiska arbetare på Wistron som tillverkar Appleprodukter i Indien att tappa tålamodet och slå tillbaka mot företaget.

Med det nya handelskriget mellan främst USA och Kina har många tillverkare börjat leta efter alternativ till den billiga arbetskraften i landets fabriker. Även Apple flyttar delar av sin tillverkning från Kina till Indien. Till att börja med är det främst för inhemsk konsumtion i Indien, men på sikt verkar planen vara att flytta alltmer av tillverkningen dit. Apples vd Tim Cook har sagt att Indien är ”the place to be”.
I staden Narsapura i delstaten Karnataka, södra Indien startade det Taiwan-baserade företaget Wistron sin fabrik för att tillverka Appleprodukter. För att klara produktionstakten behövdes mycket personal och flera bemanningsföretag kopplades in för att fylla tjänsterna. Enligt Times of India gick företaget från 1,500 anställda till över 12,000 på bara tre månader under hösten 2020. Under samma tid lyftes frågor gång på gång om felaktiga löneutbetalningar.
Arbetarnas löner blev betydligt lägre än vad som utlovats; för de värst drabbade utgick inga löner alls. I andra fall utgick löner som bara motsvarade 5 procent av de utlovade och det finns rapporter om arbetare som betalades 56 kronor i månaden för sina heltidstjänster. Med den lönen skulle det ta 4 årslöner att köpa en av de telefoner som hen har tillverkat.

Den 11 december bubblade missnöjet över och efter ett misslyckat försök att få ut lönerna gick arbetarna till attack mot fabriken. Händelserna filmades av många av de inblandade och skador till ett värde av en halv miljard kronor orsakades. Fabriken står fortfarande still och beräknas öppna tidigt i mars. 
Bara en månad innan konflikten i Indien uppstod också konflikter hos en av Apples underleverantörer i Kina. Det var företaget Pegatron som missbrukat studenter som egentligen var där för att lära sig om processerna, men som istället genom förfalskade papper tvingats till hårt arbete med mycket övertid och andra brott mot kontrakten. 
Samma tillverkare var i blåsväder för liknande anklagelser 2013. Apple valde den gången att fortsätta samarbeta med företaget.

Om världen vore rättvis skulle inte arbetare i något land utnyttjas för att generera obscena rikedomar åt någon annan, men i den världen vi lever i idag är mänskligt lidande underordnat vinster och höga arvoden. 

Om världen vore rättvis skulle inte arbetare i något land utnyttjas för att generera obscena rikedomar åt någon annan, men i den världen vi lever i idag är mänskligt lidande underordnat vinster och höga arvoden. 
För att verkligen komma tillrätta med denna sorts problem krävs att vi gör oss av med det nuvarande systemet där människor, miljö och klimat är mindre värda än pengar, höga aktiekurser och fina kvartalsrapporter. 
Som i så många andra fall är svaret som behövs från arbetarklassen organisering i kämpande och demokratiska strukturer. Om fabriken i Narsapura hade haft kollektivavtal och fackligt anslutna arbetare hade konflikten kunnat lösas genom strejk eller andra stridsåtgärder från arbetarna. Detta hade säkerligen löst situationen snabbare än de över 3 månaderna som det beräknas ta att reparera skadorna på fabriken. 
För att ytterligare komplicera situationen för arbetarna i Indien befinner sig dessutom de fackliga strukturerna under attack av premiärminister Modi och hans höger- och hindunationalistiska BJP.
I september 2020 införde Modis regering tre nya lagar som försvagar rätten till fast jobb, underlättar för företag att avskeda anställda och försvårar bildandet av fackföreningar. 

Det är dock positivt att arbetare och bönder i Indien har trappat upp sin kampvilja och kamp under de senaste åren. Ett av de mer kända exemplen är de tiotusentals bönder som fortfarande protesterar mot nya lagar som försämrar jordbrukares rättig- och möjligheter. Dessa protester har pågått sedan den 25 november 2020 och visar inga tecken på att ge upp.
Om de rasistiska, arbetar- och bondefientliga lagarna skall kunna stoppas eller återkallas krävs just den sorts organisering som nu alltmer börjar ses i Indien.