Indonesien: Mördargeneralen blir president

Av PER JOHANSSON // Artikel i Offensiv

I det indonesiska valet den 14 februari vann Prabowo Subianto vad som verkar vara en jordskredsseger med 60 procent av rösterna. Prabowo har ställt upp i presidentvalet två gånger tidigare, men har förlorat mot den populäre Joko Widodo. Den sittande presidenten Widodo kunde nu efter tio år på posten enligt reglerna inte längre kandidera och kommer att lämna över makten till den nye presidenten i oktober.

Indonesien är idag med sina 220 miljoner invånare världens fjärde folkrikaste land och världens största muslimska land. Att det är hela 205 miljoner röstberättigade i Indonesien, utspridda på många öar och över tre tidszoner, gör att ett presidentval blir tidsödande och komplicerat. Men redan innan alla röster var räknade höll Prabowo en presskonferens hemifrån sitt lyxhus där han låg halvnaken i poolen.
Indonesien var under det kalla kriget mellan USA och Sovjet en av de blodiga USA-stödda militärdiktaturerna. Diktatorn Suharto slog blodigt ned all demokratikamp och självständighetskamp, och brukar betraktas som efterkrigstidens blodigaste diktatur. Den nu blivande presidenten Prabowo var en hög officer för diktaturens specialstyrkor som bland annat slog ned den demokratiska kampen på Östtimor. Han var även gift med militärdiktatorn Suhartos dotter.
Under demokratirörelsen som slutligen störtade diktatorn Suharto 1998 kidnappade och torterade Prabowo bland annat demokratiaktivister. Flera av dessa saknas fortfarande. Han har också pekats ut som delaktig i massakrer på Östtimor, men har som de flesta andra aldrig blivit dömd.

Prabowo var bannlyst och hade inreseförbud till USA på grund av hans tidigare folkrättsbrott. Att till och med USA stoppade en representant från en av ”sina egna” diktaturer under kalla kriget säger en del. De har genom åren sett mellan fingrarna på mycket så länge som de har stått på deras sida när det gällde att slå ned befrielserörelser, socialister med mera. I detta fallet var det hans anklagelser för inblandning i massakrer på Östtimor (idag Timor Leste) samt mot demokratirörelsen på 1990-talet.
Den nuvarande presidenten Widodo tog skickligt med honom som försvarsminister i sin regering för fem år sedan. Detta trots att Prabowo tillhör ett annat parti. I samband med att han blev försvarsminister hävde till slut USA sitt inreseförbud mot honom.

Parabowo har också pekats ut som delaktig i massakrer på östtimor, men har som de flesta andra aldrig blivit dömd.

Hur kan en gammal general från militärdiktaturens tid bli så populär att han vinner stort, trots att det var så sent som 1998 som diktaturen störtades?
En förklaring som förs fram är att Indonesiens unga inte känner till Prabowos blodiga historia. Dessutom är de som utsattes för hans terror dels från Östtimor, som inte tillhör Indonesien längre, och dels är de som var i opposition mot diktaturen hemskt nog mördade.
Det brukar uppskattas att mellan en halv till en miljon människor mördades efter Suhartos kupp 1965 och ett par hundratusen fängslades. Det innebar så klart att demokratiska partier och fackföreningar med mera försvann.
Kärnan i diktaturens terror utfördes av islamistiska extremister. Enligt nyhetsbyrån AP fick den indonesiska militären listor på vänstersympatisörer från CIA, och diktaturen förföljde fackföreningsfolk, intellektuella och lärare. Ända till sin död försvarade diktatorn Suharto terrorn: ”Vi räddade nationen från kommunistisk dominans och hjälpte till att förvandla kommunistsympatisörer till goda muslimer.”

Idag har Prabowo försökt att helt byta skepnad och har ”rebrandat sig”. Efter att diktaturen störtades 1998 avskedades han från armén. Han blev genast en framgångsrik affärsman. Enligt tidningen The Jakarta Post är han den mest förmögne av presidentkandidaterna.
Han startade sitt parti Gerinda 2008, ett nationalistiskt, konservativt högerparti. I sin valkampanj har han tagit med den nuvarande presidenten Joko Widodos äldste son Gibran, som han har utsett till att bli vicepresident. På det sättet har han kunnat erbjuda någon slags kontinuitet från den nuvarande och populäre presidenten.
De har båda valkampanjat tillsammans. Detta krävde dock att Indonesiens lag ändrades, eftersom Gibran med sina 36 år var för ung då lagen krävde en minimiålder på 40 år för att bli president eller vicepresident. Det var inget problem, då Widodo och Gibran hade släktingar i domstolen. Den avgående presidenten har utan tvekan kunnat bygga upp en politisk klan i Indonesien med flera släktingar som klättrar inom politiken. Bland annat kandiderar hans svärson i valet till guvernör på Sumatra senare i år.

Prabowos image har varit att framställa sig som en gullig och humoristisk farfar. Han har varit flitig i sociala medier, som med memes har framställt sig som en seriefigur. Han har till stor del lyckats nå ut till ungdomar, och det har varit tusentals entusiastiska deltagare på hans valmöten.
När det gäller politiken har Prabowo bland annat fört fram förslag på privatiseringar av statliga egendomar. Han har även föreslagit att det ska införas fri skollunch på skolorna, ett förslag som så klart låter bra. Det har dock vållat protester från lärare, då han föreslog att det skulle finansieras av skolans nuvarande budget. Det skulle alltså betalas genom nedskärningar på annat håll i skolverksamheten.

Det troliga är att Probowos presidentskap betyder att förtrycket av Västpapua trappas upp. Usman Hamid, Amnesty International Indonesia, kommenterar valresultatet till CNN: ”Papua kommer att bli startpunkten för stora delar av Prabowos politik”.
Även Zachary Abuza, professor i sydostasiatisk politik och säkerhetsfrågor på nationella krigsuniversitetet i Washington, pekar ut hotet mot Västpapua: ”Han (Prabowo) har förespråkat ett mer militärt svar för att krossa papuanerna, och jag kan inte föreställa mig att han är den som söker politiska lösningar.”

Under det gamla kalla kriget, mellan USA och Sovjet, stod Suhartodiktaturen på USA:s sida och försvarade amerikanska företagsintressen i området. I dagens kalla krig mellan USA och Kina ser det ut som att den indonesiska regimen försöker balansera lite mellan båda.
Indonesien har deltagit i stora militära övningar tillsammans med USA under de senaste åren i regionen. Indonesien har också en egen konflikt med Kina om Natunaöarna i Sydkinesiska havet. Samtidigt har Indonesien starka band till Kina på grund av en tidigare stor invandring.
Suhartodikaturen samarbetade med många kinesiska affärsmän. Under de senaste åren har president Joko Widodo uppmuntrat till stora kinesiska investeringar i bland annat infrastruktur. Indonesien har nu i början på år 2024 beslutat om köp av kinesiska tåg och indonesiska representanter har besökt Kina för att planera kinesiska investeringar i jätteprojektet med Indonesiens nya huvudstad. ■