Indonesien: upptrappad arbetarkamp under 2021?

av Per Johansson // Artikel i Offensiv

Fjolårets strejker lyckades inte stoppa attackerna på arbetarna i Indonesien. Men nya strejker och protester kan mycket väl komma igen under 2021.

Det var i oktober som den indonesiska regeringen drev igenom ett omfattande nyliberalt lagpaket (de så kallade Omnibuslagarna). Protesterna pågick under flera veckor, begränsat så klart av covid-restriktioner och befogad försiktighet från de strejkandes sida vilket gjorde att de inte samlade de riktigt stora mötena som den indonesiska fackföreningsrörelsen brukar kunna samla. 
Arbetarnas protester har inte stoppat lagförslaget och det håller nu på att införas. Som vi skrivit om tidigare är det ett omfattande lagpaket som berör antälldas rättigheter, miljölagstiftning med mera. Syftet är att underlätta företagens investeringar. Detta ska ske genom försämringar av arbetarnas rättigheter samt försämrat miljöskydd. Lagförslaget har så klart välkomnats av näringslivet.

The Confederation of Indonesian Trade Unions (KSPI) höll en digital presskonferens i slutet av december förra året, strax innan årsskiftet. Deras ordförande Said Iqbal varnade för att 2021 kommer att bli ett tufft år för arbetarna i Indonesien. Det är en flerdimensionell kris, menade han, med både covid-krisen samt att försämringarna av arbetsrätten gick igenom.
– Vi förutspår att runt 500 000 arbetare kommer att sägas upp nästa år (2021). Många arbetare som tillhör KSPI har rapporterat att företag har sparkat fast anställd personal och sedan erbjudit dem tillfälliga kontraktsanställningar, då det under den nya lagen inte finns någon tidsbegränsning för att anställa arbetare på tillfälliga kontrakt innan de ska ges fast tjänst, sa Iqbal.
Said Iqbal varnar för att det kan komma nya protester och strejker under 2021.

Indonesien har också en stor så kallad informell sektor. Det är människor som arbetar utanför de officiella systemen. Det handlar om småhantverkare, en del jordbruksarbetare, gatuförsäljare med mera. Dessa sägs stå för cirka hälften av arbetskraften i Indonesien. Det går därför inte att få några siffror på hur krisen drabbar stor del av befolkningen.
Ett av inslagen i Omnibuslagarna var försämringar av miljölagstiftningen. Det ska nu bli än lättare för bolag att bland annat skövla skog. Redan tidigare har som vi vet miljölagstiftningen inte kunnat hindra miljöförstöringen, utan den har bara funnits på papper. 
I dagarna har vi sett på nyheterna om de stora översvämningarna i Indonesien. Just nu befinner sig Indonesien i sin regnperiod och översvämningar plågar delar av Indonesien som till exempel Borneo och Sulawesi. 
Det har fört med sig hundratals dödsoffer och över 100 000 flyktingar, och är utan en tvekan en följd av den stora avskogningen i de drabbade områdena som har gjort att vattenmängderna inte fångas upp av naturen.

Regeringen och president Widowa har förnekat detta i kommentarer i media med anledning av katastrofen. Ledarsidan i The Jakarta Post kommenterar detta denna vecka.
”Att enbart skylla på naturen för olyckor som översvämningar och jordskred är oansvarigt och farligt. Att skylla ifrån sig på detta sätt ignorerar årtionden av skogsskövling och exploatering av naturresurser, vilket troligen har förvärrat dessa katastrofer”, skrev The Jakarta Posts ledare den 25 januari 2021.
Indonesien har också präglats av en allt högljuddare högerextremism i form av islamistiska extremister. Dessa grupper har till exempel deltagit i trakasserier av människor från Västpapua och de är ett dödligt hot mot alla, oavsett tro eller ideologi. 
I slutet av december förra året såg sig regeringen till slut tvungen att olagligförklara den våldsamma FPI, Islamic Defenders Front, efter att de drabbat samman med polis med flera dödsoffer som följd. Nyligen mördade en annan islamistisk grupp medlemmar i frälsningsarmén på Sulawesi.

Indonesien går alltså in i år 2021 plågat av attacker mot arbetarklassen, miljön och en ekonomi i recession. Till detta ska läggas covid-krisen. Den 22 januari hade Indonesien noterat fler döda i covid än någon månad tidigare under pandemin. Med nio dagar kvar var det redan pandemins dödligaste månad för Indonesien.
Nu måste arbetarorganisationerna samla till nytt motstånd för att ha någon chans att vända den högerpolitiska vinden.