Inflationen slukar tusenlappar varje månad

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Levnadskostnadskrisen förvärras snabbt. Inte sedan 1951 har hushållens köpkraft minskat så mycket som under 2022. Fjolåret slutade med att inflationstakten enligt måttet KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) ökade till 10,2 procent i december och ännu mer om de stigande räntekostnaderna räknas in – 12,3 procent. Inflationen betyder att hushållen förlorar tusenlappar varje månad.

”En matvarukorg som kostade 500 kronor för ett år sedan har blivit nästan en hundring dyrare. Och det är svårt att se något ljus”, löd Dagens Nyheters kommentar till Statistikmyndigheten SCB:s nya inflationssiffror den 13 januari.
Matpriserna har ökat tretton månader i rad och stiger för närvarande med dryga 18 procent i årstakt. Samtidigt flaggar livsmedelsmonopolen för nya prishöjningar.
Dagligvaruhandeln i Sverige är ett oligopol. Tre bolag – Axfood, Coop och ICA – kontrollerar nästan 90 procent av den så kallade marknaden och genom sin monopolställning har de kunnat höja sina priser mer än vad kostnadsökningarna motiverat, vilket har gett ökade vinster under 2022. Axfood, som bland annat äger Hemköp och Willys, ökade både försäljning och vinst ifjol, ”och de stigande priserna är en av orsakerna” (TV4-nyheterna den 20 oktober).

Det gäller inte bara livsmedelsjättarna. ”En tydlig indikation på att företagen har höjt priserna mer än ’nödvändigt’ är att näringslivets så kallade förädlingsvärdedeflator (skillnaden mellan företagens försäljningspris och deras insatspris) har ökat mycket snabbt under 2021 och 2022”, skriver Thomas Carlén på LO-bloggen den 21 december.
I flera länder, som Litauen, Polen och Spanien, har momsen på maten tillfälligt sänkts eller tagits bort och i nästan samtliga europeiska länder har hushållen fått någon form av kompensation för el- och gaspris­chocken.
Men i Sverige är det ännu ingenting, trots att ”energi- och inflationskrisen slår hårdare mot Sverige än mot jämförbara grannländer. Bostadspriser faller mer och BNP-prognoserna pekar djupare nedåt. Hårt skuldsatta och räntekänsliga hushåll och fastighetsbolag förklarar mycket av skillnaderna” (SvD Näringsliv den 27 december).

Matpriserna har ökat tretton månader i rad.

Den höga inflationstakten kommer att följas av att Riksbanken i början av nästa månad på nytt höjer sin styrränta. Efter att Riksbanken höjt sin ränta kommer det inte att dröja ens dagar innan storbankerna också höjer sina utlåningsränor på nytt.
Höjda räntor gynnar storbankerna. Efter förra årets rekordvinster beräknas de fyra storbankerna i år dela ut svindlande 69 miljarder kronor till sina aktieägare. Att ta bort momsen på maten kostar inte ens hälften av storbankernas utdelning.
Arbetarna ska hålla igen samtidigt som toppdirektörernas fått lönelyft på i snitt 20 procent.
– Vanligt folk har det jävligt kärvt nu, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Dagens Arena den 13 januari.
Men LO:s avtalsbud har inte sin utgångspunkt i att förbättra läget för vanligt folk, utan i att hålla ”näringslivets” vinster uppe. LO-budet på 4,4 procent betyder fortsatta reallöneförsämringar och växande orättvisor.

Arbetarna och de sämsta ställda ska inte betala krisen. Därför säger Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv:
• Bort med momsen på maten – betala omedelbart ut ett extra barnbidrag.
• Höj barnbidragen, pensioner, försörjningsstöd samt ersättningarna i socialförsäkringarna.
• LO:s bud på 4,4 procent är på tok för lågt. Nej till lönetak och arbetsgivarvänliga ”märken”. Ta fajten för reallönerna i avtalsrörelsen – förbered för strejk. Låt medlemmarna rösta om avtalet.
• Frys hyrorna och stoppa vräkningarna.
• Försvara hyresrätten – för en social bostadspolitik.
• Riv upp privatiseringarna och avregleringarna av elmarknaden. Återförstatliga elnätet. Avgiftsfri kollektivtrafik i offentlig regi utan vinstsyfte.
• Förstatliga bankerna, livsmedelsjättarna och andra storbolag – för en demokratisk planerad ekonomi utifrån behov och i samklang med naturen.