Ingen är säker förrän alla är säkra

Kapitalismens oförmåga att fördela vaccinet ger viruset möjlighet att mutera

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Under de senaste veckorna har det globala smittoläget snabbt förvärrats. Europa blev i november på nytt smittans epicentrum, samtidigt som en ny virusvariant, omikron, har fått spridning.
Den nya varianten som har många mutationer och som först upptäcktes i Botswana och Sydafrika har klassats som ”orosvariant” (Variant of concern, VOC) av Världshälsoorganisationen (WHO) – den allvarligaste klassificeringen. Sedan tidigare är de fyra varianterna alfa, beta, gamma och delta klassade som orosvarianter.

Den nya varianten omikron uppvisar fler mutationer än tidigare och sprider sig snabbt. I Sydafrika konstateras nu 8,500 nya fall per dygn, mot 200-300 nya smittade per dygn i mitten av november. Den nya varianten upptäcks också i allt fler länder, däribland Sverige och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) varnar för att omikron inom några månader kan stå för hälften av alla fall i Europa.
Mycket är dock ännu okänt om omikron och enligt WHO krävs flera veckor av undersökning och analys för att kunna bedöma hur smittsam den är, dess påverkan på immunförsvaret (återinfektionsrisken) och i vilken mån vaccinet biter.
Som ett svar på omikron har regeringarna i Väst infört flygförbud till södra Afrika och i vissa fall ännu hårdare restriktioner, som möjligen kan fördröja spridningen.
De restriktioner som nu har införts slår dock främst mot de afrikanska ländernas turistinkomster och ska ge sken av handlingskraft från regeringar som har varit senfärdiga i sin respons på den fjärde våg av smitta som har drabbat Europas länder och som mest lagt ansvaret på individen.
Skälet till passiviteten är omsorgen om kapitalismen och oron för att nya restriktioner knäcker den bräckliga ekonomiska uppgången, trots att antalet nya fall ökar mycket snabbt i Europa, som drabbats av en fjärde våg av smitta. 

Det har nu gått två år sedan coronaviruset upptäcktes. Sedan december 2019 har över fem miljoner människor avlidit efter att ha smittats av viruset, och covid-19 har blivit den tredje vanligaste dödsorsaken i världen efter hjärtsjukdomar och stroke. Antalet döda i covid-19 är snart fler än alla som har dött i de många krig som har rasat i världen sedan år 1950, varnade forskningsinstitutet Peace Research Institute Oslo i början av november.
Det kommer att ta åratal innan pandemin kan sägas vara över och ju längre det dröjer att vaccinera, desto större risk för nya virusvarianter och nya vågor av smitta.
Pandemin satte omedelbart fokus på behovet av globala samordnade insatser, men i vägen för detta stod kapitalismen och de nationalistiska regeringarna som svarade pandemikrisen med att resa nya hinder mot en rättvis fördelning av skyddsutrustning, vaccin och vård enligt behov. Det blev vinsthungrande bolag och den så kalla­de marknaden som fick uppdraget att bestämma tillgängligheten och prisnivå på först tester och skyddsutrustning, och sedan det vaccin som togs fram. Resultatet blev förödande och snabbt blev pandemikrisen till en dom över kapitalismen.

På rekordkort tid kunde ett vaccin tas fram. Men trots att vaccinet till stor del har finansierats genom offentliga satsningar på forskning och utveckling (totalt omkring 900 miljarder kronor, enligt Oxfam) förblev kontrollen över produktion, fördelning och prissättning i händerna på de vinstjagande läkemedelsbolagens ägare.
Denna administrering på vinstmaximerande grund tillsammans med regeringarnas nationalism resulterade i att rika länder som kunde betala hamstrade vaccin och sinsemellan utkämpade ett krig vem som kunde köpa upp flest doser – allt på de fattiga ländernas bekostnad, som redan var i underläge.
”Kostnaderna för låginkomstländerna är betydligt mera kännbara när det gäller att vaccinera sin befolkning. Världens höginkomstländer, som redan har en väl funge­rande och utbyggd sjukvård, behöver bara öka sina utgifter med 0,8 procent för att vaccinera 70 procent av befolkningen, medan låginkomstländerna måste öka sina sjukvårdskostnader med nästan 57 procent för att uppnå samma mål”, skrev Dagens Nyheter den 20 november med hänvisning till beräkningar gjorda av WHO.

Det hopp som vaccinet tände förbyttes i en extrem vaccinojämlikhet. En vaccinapartheid har slagit särskilt hårt mot Afrika, och innebar fortsatt smittspridning och därmed en ständig risk för nya virusvarianter.
– Det är den rika världens oförmåga att fördela de här effektiva vaccinen på ett vettigt sätt globalt som har gjort det möjligt för viruset att mutera, vilket sker helt naturligt när smittan får härja fritt, säger Anna Mia Ekström, läkare och professor i global infektionsepidemiologi, till SVT den 30 november.
Bara 7 procent av befolkningen i Afrika är fullt vaccinerade mot hälften eller mer i västländerna. Medan de rikare länderna har börjat ge en tredje dos till alla vuxna väntar exempelvis tre av fyra vuxna i Zimbabwe ännu på att få sin första dos. Inte för att de fattas vaccin. Det har redan producerats över 9 miljarder doser och vid årets slut beräknas antalet ha ökat till 12 miljarder. 
Men eftersom vaccinen inte har fördelats till alla och på grund av hamstringen har en handfull så kallade höginkomstländer, inklusive Sverige, runt 870 miljoner överskottsdoser, enligt beräkningar som analysföretaget Airfinity har gjort på uppdrag av Läkare Utan Gränser.
Om dessa överskottsdoser inte snabbt fördelas finns risk att hundratals miljoner hinner passera bäst före-datum och måste kasseras.

När fördelning av vaccin styrs av stormaktsspel och vad som ”finns över” just nu, istället för hälsoperspektiv, blir det omöjligt att planera en effektiv vaccinationskampanj.

Läkare Utan Gränser skriver i den nya rapport Covid-19 Vaccine Redistribution to Save Lives Now att:
”Miljoner doser kan tragiskt nog gå till spillo om inte HIC-länderna (höginkomstländer, de rikare länderna) omedelbart omfördelar överskottsdoser. Om världen inte vaccineras snabbt är det mycket sannolikt att en ny orosvariant utvecklas och sprids globalt (…) Det snabbaste sättet att rädda liv just nu är att höginkomstländerna slutar att hamstra covid-19-vaccindoser och omedelbart omfördelar överskottsdoser till låginkomstländer via Covax eller regionala organ. Om tillgängliga vaccindoser omfördelas kontinuerligt kan uppskattningsvis nästan en miljon dödsfall undvikas fram till mitten av 2022.”
Covax är ett globalt initiativ för fördelning av vaccin till fattiga länder som bland annat EU och WHO står bakom. Covax mål var att fördela 2,2 miljarder doser till slutet av januari nästa år, men det målet har reviderats ned till 1,4 miljarder.
Det räcker dock inte med en omfördelning – det krävs också att patentreglerna avskaffas om det ska bli möjligt att kväsa viruset.

Det har inte saknats löften om att vaccinet ska fördelas rättvist. Redan innan vaccinet började tas i bruk, på ett FN-möte i september 2020, lovade ett stort antal läkemedelsbolag att ”stödja en rättvis och överkomlig distribution globalt”. Men sedan såldes vaccinet till högstbjudande, vilket resulterat i dödsfall som enligt WHO ”helt och hållet skulle kunna förebyggas”.
De rikaste kapitalistiska ländernas regeringar har gett en rad löften om att leverera vaccin till fattigare länder. Men de flesta av har varit tomma löften och utan bindande tidsplan; USA har exempelvis endast levererat en femtedel av de doser som utlovats. Och när vaccin faktiskt har levererats har det inte sällan varit för att tillförskansa sig marknader och vinna allierade i den globala maktkampen om världsdominans – som ett vapen i det nya kalla krig som klyver världen.
”Den nuvarande utmaningen (att vaccinera fler globalt) ger USA ett gyllene tillfälle att återigen hävda sin ledande roll globalt (…) Förutom en humanitär skyldighet att leverera vaccin runt om i världen har USA dessutom mycket goda strategiska och konkurrensmässiga skäl att göra det”, skrev den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic & International Studies (CSIS, en tankesmedja som skryter med att man är med och utformar USA:s utrikes- och säkerhetspolitik) den 17 november i år under den talande rubriken Den strategiska nödvändigheten av amerikansk vaccindiplomati.

Den kinesiska imperialismens hållning är densamma och lika cynisk. Det var ingen tillfällighet att Xi Jinpings senaste löfte (den 30 november) till Afrika om att leverera 1 miljard doser, varav 600 miljoner i år, gavs i samband med ett möte i Senegal mellan den kinesiska regimen och dess handelspartners i Afrika. Mötets tema var handel och säkerhet i Afrika och vaccinlöftet gavs först efter att Xi Jinpings regim fått besked om att länderna välkomnade den kinesiska kapitalismens fortsatta investeringar och lån. 
När fördelning av vaccin styrs av stormaktsspel och vad som ”finns över” just nu, istället för hälsoperspektiv, blir det omöjligt att planera en effektiv vaccinationskampanj i de fattiga länder som då och då tilldelas en omgång vaccin, ofta med kort bästföredatum.

Sedan 14 månader tillbaka finns ett förslag, med stöd av 100 länder, på att världshandelsorganisationen WTO ska lätta på de patentregler (immaterialrättsliga regler) som förhindrar att fler kan tillverka vaccin, läkemedel, tester och annan medicinsk utrustning som behövs för att bekämpa covid-19.
Men förslaget, som också inbegriper överföring av all nödvändig teknologi, har hela tiden blockerats av läkemedelsbolagen med stöd av inte minst EU-ländernas regeringar, inkluderat den svenska.
Den nya Bidenadministrationen har visserligen sagt sig vara öppen för att tillfälligt frångå patentreglerna, men har inte ett lyft ett finger för att så ska ske. Icke desto mindre fanns det förhoppningar om ett möjligt genombrott på det ministermöte som WTO skulle hålla mellan den 30 november och den 3 december, men fem i tolv kom beskedet att mötet hade ställts in med anledning av smittspridningen och reserestriktionerna. 
Först nästa år kan det bli beslut i frågan, men då kommer de hittills resultatlösa förhandlingarna, som på nytt rapporteras ha kört fast, att sannolikt resultera i en kompromiss som innebär att alla ”kan säga att de fick någonting”, enligt WTO-chefen Ngozi Okonjo-Iweala i Financial Times den 25 november. 
Någon kompromiss som skulle tjäna ”alla” finns dock inte i sinnevärlden, utan patentreglerna måste omedelbart hävas så att vaccin och läkemedel (covidpiller) kan produceras billigare och av fler.

Eller som den globala kampanjen People’s Vaccine Alliance kräver:
• Upphäv de immateriella rättigheterna.
• Alla rättsliga och politiska verktyg måste användas för att tvinga läkemedelsbolagen att dela med sig av covid-19-data, vetenskap och teknik till covid-19:s Technology Access Pool och WHO-South Africa mRNA Technology Transfer Hub (en plattform för tekniköverföring, som ska underlätta produktion av vaccin på den afrikanska kontinenten) och det utan begränsningar.
• Satsa på en tillverkning som är decentraliserad och inte begränsad till några få länder, för att gå från en värld av vaccinbrist till en värld där det finns tillräckligt med vaccin. En värld där de fattigaste länderna också får direkt kontroll över produktionskapacitet för att tillgodose sina behov. 
• Att omedelbart omfördela vacciner på ett rättvist sätt till alla länder för att uppnå WHO:s mål på att vaccinera 40 procent av alla människor i alla länder i slutet av 2021 och 70 procent av alla i mitten av 2022.

Om dessa krav ska förverkligas kommer det krävas kamp och en global massrörelse. 
Genom att ta bort de immaterialrättsliga hindren ges inte bara fler länder möjlighet att tillverka egna kopior av vaccinen, utan forskningsdata och annan information som idag hålls hemliga kan då delas. Det skulle sammantaget också skapa en värld bättre rustad att möta en ny pandemi.

Läkemedelsbolagen kommer inte frivilligt att ge upp sin monopolställning och sina vinster – enbart Pzfizer, Biontech och Moderna har tjänat omkring 9,000 kronor per sekund på sina vacciner. De kommer bara att vara beredda att tillfälligt släppa på patenträttigheterna om de får diktera villkoren samt bestämma tidsplan och i vilken omfattning.
Därför blir kampen mot patent­rättigheterna och för vaccin till alla också en kamp för att bioteknik-, läkemedels- och medicinteknikföretagen överförs i samhällets ägo samt forskning i offentlig regi. Det i sin tur skulle skapa förutsättningar för, inom ramen av en demokratisk plan i enlighet med behov, globala satsningar på sjuk- och hälsovård samt säkra läkemedel och vaccin till alla.