På måndagens kommunfullmäktigemöte i Luleå ställde Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kommunalrådet, Karl Petersén (s), mot väggen i fråga om de kommande löneförhandlingarna med Kommunal.I den interpellation RS ställde var frågorna om kommunalrådet kommer att se till att Kommunals krav på 16 200 kronor i lägstalön och 1 000 kronor mer för alla tillgodoses och om Petersén ville verka för större eller mindre löneklyftor eller behålla de klyftor som finns idag.
Petersén försökte på olika sätt undvika att egentligen svara på frågorna. Han försökte först få det att låta som om det inte fanns några som tjänade under 16 200 kronor.
Men lägstalönen i kommunen är 15 300 kronor, och det finns anställda som har under 16 200.
Full stöd till lönekampen
– Rättvisepartiet Socialisterna ger fullt stöd till Kommunal i lönekampen, men vi säger samtidigt att deras krav är alldeles för låga, vi anser att en lägsta lön på 18 000 kronor och en slutlön på minst 22 000 kronor är en satsning som verkligen skulle behövas för att minska löneskillnaderna, sa Jonas Brännberg, RS gruppledare i fullmäktige.– Att det är ett lågt krav och det inte är så många som tjänar så lite gör ju bara att det blir en liten kostnad för kommunen. Enda anledningen att inte gå med på Kommunals krav är om man anser att de som tjänar så lite ska fortsätta med det, sa undertecknad.
Till slut tvingades kommunalrådet att erkänna den verkliga anledningen till varför (s) vill hålla nere lönerna.
– I löneförhandlingarna är vi arbetsgivare, förklarade Karl Petersén. Det är ytterligare ett exempel på att (s) inte längre ser sig som arbetarnas parti utan arbetsgivarnas.
– En till fråga man kan ställa är: när ska lönerna upp om inte nu? Nu när vi står på toppen av en ekonomisk uppgång. Det har aldrig varit så stora vinster i företagen, de rika blir bara rikare, samtidigt har kommuner, landsting och staten överskott.
Vinsterna och överskotten kommer ur en ökad press på arbetsplatserna, allt färre anställda gör allt mer. Nu är det hög tid att de som arbetat ihop överskotten och vinsterna får del av dem, sa undertecknad.
För att undvika frågan om löneklyftorna pratade kommunalrådet bara om osakliga löneskillnader, det vill säga skillnader inom samma yrke. Men löneskillnader mellan olika yrken tyckte han skulle finnas.
– När man har kommit fram till vilket jobb som är mest ”krävande” respektive minst ”krävande”, hur stor skillnad ska det vara i lön: 5 000 kronor i månaden, 10 000 eller 30 000 kronor i månaden? frågade Jonas Brännberg, Rättvisepartiet Socialisterna.
Utan att få något riktigt svar förklarade Jonas Brännberg att RS vill minska klyftorna och för att det ska vara möjligt måste de lågavlönade få mer i procent än de högavlönade.
Karin Wallmark
