Ingen yttrandefrihet och meddelarfrihet på Postnord

av Katja Hildén // Artikel i Offensiv

Hösten 2021 gick Postnord från att dela ut posten varje dag till varannan dag, vilket både har försämrat servicen för oss alla och kraftigt försämrat arbetssituationen för många brevbärare.

När brevbäraren Emilia Leijon Amrén på grund av varannandagsutdelningens absurda arbetspass bara hann leverera hälften av posten hon hade med sig på sin runda gjorde hon det enda rätta: kontaktade sitt skyddsombud. Tillsammans larmade de internt inom Postnord på flera sätt, även via det statliga bolagets visselblåsartjänst.
Men de fick inte gehör för sin kritik. Postnord struntade i den massiva kritik som har kommit från många håll och påstod istället att det var Emilia som inte skötte sitt jobb.
Men det fick inte tyst på henne. Hon gick till både tidningen Mitt i och Sekotidningen, och larmade om de ohållbara arbetsvillkoren på Postnord. Även andra brevbärare har vittnat anonymt i media om hur det nya arbetsschemat inte fungerar och får många att må dåligt på jobbet.
Både Emilia Leijon Amrén och andra brevbärare anser att Postnord har skapat en extrem och osund tystnadskultur.

Men istället för att till slut ta till sig sina anställdas massiva kritik gick Postnord ännu ett steg längre och försökte ytterligare skrämma Emilia till tystnad och passivitet genom att i november förra året ge henne en erinran där hon anklagas för illojalitet mot sin arbetsgivare och brott mot Postnords riktlinjer då hon kontaktade media.
Postnord hävdar alltså att det är brevbärarna som skadar Postnords verksamhet när de i desperation vänder sig till media och inte bolagsledningen när den ohållbara varannandagsutdelningen infördes.
Men Emilia låter sig inte skrämmas, tvärtom. Nu tänker hon ta sitt fall vidare och hoppas på hjälp från sitt fackförbund Seko som avgör om de ska lämna över ärendet till fackens juridikbyrå LO-TCO Rättsskydd.

Enligt både Emilia Leijon Amrén och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som har uttalat sig i Kalla Fakta angående fallet, bryter Postnord både mot visselblåsarlagen och även mot grundlagens yttrandefrihet.
Postnords presschef Anders Porelius hänvisar till bolagets kollektivavtal. Där framgår det att ”anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende” och att arbetstagaren ska ”iaktta diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter”.

Enligt tidningen Arbetet menar Postnords presschef Anders Porelius att visselblåsarlagen ger anställda möjlighet att rapportera externt bara om arbetsgivaren inte vidtagit skäliga åtgärder och att Postnord ”alltid genomför relevanta åtgärder”.
Jag undrar: ”relevanta åtgärder” – för vem? För Postnords överbetalda bolagsstyrelse eller för Postnords överbelastade brevbärare?