I samband med att löneförhandlingarna för 2018 och 2019 avslutades den 24 september, infriades också det som Seko Tunnelbanan har kämpat för i åratal – att ta bort i-lönerna för Lokalvården som haft dessa sedan 1990-talet.
De individuella lönerna skapade stora problem för de flesta lokalvårdare och gav en enorm makt till cheferna att bestämma lönesättningen. Många kände sig orättvist behandlade då de gjorde ett mycket bra arbete, likvärdigt med andra, men trots detta fick de en mycket liten höjning, i bästa fall ett par hundralappar. Lokalvårdarna pratade om chefernas kompisar som fick bra lönehöjningar, medan de som cheferna inte gillade eller de som var kritiska till företaget fick det minsta påslaget.
Seko såg att den enda lösningen var att införa tarifflöner för att garantera en rättvisare löneutveckling för alla. Trots att många ”välvilliga” i många år försökte övertyga oss om att denna kamp var en kamp mot väderkvarnarna, fortsatte vi kampen ändå. Gång på gång ställde vi detta krav till arbetsköparen (oavsett om det hette Connex, Veolia eller MTR). Vi mobiliserade våra medlemmar i många aktioner och protester, och på alla våra medlemsmöten godkändes detta enhälligt.
Så vitt vi känner till är det första gång på åratal som en fackförening lyckats ta bort den individuella lönesättningen och infört mer rättvisande tarifflöner med inrangering i lönesteg.
Seko anser att det är en stor seger först och främst för lokalvårdarna själva, som nu kommer att ha relativt rättvisa löner, även om lönerna fortfarande är för låga enligt oss. men också för alla våra arbetskamrater i tunnelbanan, och även för alla arbetare i hela Sverige.
Det visar att en envis kamp för ett rättvist krav som arbetarna stödjer, det vill säga en linje som en fackförening som för en klassorienterad linje, till slut kan leda till seger.
Självklart detta är inte slutet i vår kamp för rättvisa, men det visar sig att kamp lönar sig. Vi fortsätter vår kamp! En för alla! Alla för en!
Seko Tunnelbanan, Stockholm 25/9
