Regeringen trummar ut ”satsningar på 74 miljarder kronor”, varav 23 miljarder till välfärden, i statsbudgeten för 2022. Det är smulor jämfört med behoven. Och det är egentligen mycket mindre än så, då vissa kostnadsökningar finansieras av att andra områden får mindre. Årets budget är bara knappt 40 miljarder kronor större än föregående budget, en uppräkning på strax under 3,5 procent som till större delen äts upp av kostnads-, löne- och prisökningar.
MATTIAS BERNHARDSSON
Regeringen räknar med att stora delar av deras ”satsningar” ska finansieras av kommuner och regioner som på grund av pandemins tillfälliga nedstängning av vissa verksamheter just nu har stora överskott, trots att dessa överskott inte motsvarar den verkliga bilden av behoven.Detta ska också ses i ljuset av att det försvann 462 miljarder från välfärden i reella tal mellan år 2000 och 2019 (Martin Hedén, Dagens Arena).
Hur stora är egentligen regeringens satsningar i budgeten? Flera områden förtjänar att granskas.
”5,5 miljarder till äldreomsorg och välfärd”
3 miljarder i höjda statsbidrag till kommuner och regioner samt ytterligare 2,5 miljarder kronor till äldreomsorgen. Det kan låta mycket, men det är faktiskt långt ifrån behoven.
Enligt finansdepartementets analys från 2019, strax innan pandemin bröt ut, skulle det behövas byggas ungefär 560 nya äldreboenden och anställas 80 000 ytterligare inom vård och omsorg för att år 2026 ha kvar samma standard som 2019 (baserat på en ökning av åldersgruppen över 80 år med 36 procent).
I kronor räknat behövdes det 90 miljarder kronor till vård och omsorg fram till 2026 bara för att inte behöva göra nedskärningar.
”5 extra miljarder till vården”
Fem extra miljarder till vården ska enligt regeringen möjliggöra för vården att komma ikapp vårdskulden, det vill säga alla inställda operationer under pandemin. Men det skjuts inte till pengar för att stoppa de pågående nedskärningarna på sjukhusen. Hela 7 regioner väntas gå med underskott i år. Bara underskottet på sjukhusen i Västra Götaland uppgår till en miljard kronor.
Även i Region Stockholm – som hade rekordöverskott 2020 på grund av pandemin – finns stora sparkrav på sjukhusen i år, exempelvis på Södersjukhuset med sparkrav på 80 miljoner kronor på akutmottagningen och 70 miljoner kronor på kvinnokliniken.
”1,5 miljarder till psykiatrin”
Anslagen till psykiatrin i kommuner och landsting ökar med 1,5 miljarder till 2,2 miljarder. Men statens utfall var redan 2,2 miljarder 2020 och 2,1 miljarder 2019.
Bakgrunden är den allt mer omfattande psykiska ohälsan i spåren av decennier av högerpolitik och klyftor (Folkhälsomyndigheten nämner exempelvis skolans kris och arbetsmarknaden som bidragande orsaker), varav många volymökande insatser är lagstyrda.
”1,2 miljarder mot mäns våld mot kvinnor”
Av de 1,2 miljarder som avsätts till att stoppa mäns våld mot kvinnor är 150 miljoner kronor avsatta till kvinnojourerna, en ökning med 50 miljoner kronor samt en permanentning av finansieringen. Ökningen sker från en extremt låg nivå i förhållande till behoven.
Sex av tio kvinnojourer har upplevt ett ökat tryck under pandemin, visar en ny enkät från riksförbundet Unizon. Samtidigt rapporterar många jourer en fortsatt ökning av samtal och kontakter nu när restriktionerna lättar. Och kvinnojourerna var kraftigt underfinansierade redan innan pandemin.
Stöd till våldsutsatta försämras
ROKS varnar för en ”institutionalisering av stödet till våldsutsatta”, exempelvis utredningsförslaget att upphäva öronmärkning av pengar till kvinno- och tjejjourer. Om reformen genomförs kommer kvinno- och tjejjourerna att behöva söka medel ur samma pott som mansjourer och andra verksamheter.
Denna process pågår redan; Astamottagningen, en specialistmottagning för sexuellt våldsutsatta i Umeå, slogs ihop med en större allmän psykiatrisk mottagning förra året vilket lett till stora protester.
Även inom polisen – där det dessutom skärs ned inom området brott mot kvinnor och barn – pågår en utredning om att splittra specialistenheterna som utreder just brott mot kvinnor och barn. Är detta en del av regeringens programpunkt ”Effektivare brottsbekämpning”?
En annan del av budgeten är en ny tillståndsplikt för skyddade boenden, som onekligen är riktad mot de ideella kvinnojourerna samtidigt som kommuner börjat upphandla skyddade boenden till vinstdrivande bolag. Socialtjänsten har själva larmat om att sparkrav går före stöd och skydd.
”2,4 miljarder till att skydda skogen”
Budgetanslaget för att skydda skog och natur är rekordstort. Men en stor andel handlar om att ”stärka äganderätten”, stora pengar kommer att gå till ersättning till markägare för skydd av fjällnära skog. De flesta skogsägare bor dessutom inte på fastigheten eller ens i samma kommun och saknar koppling till både naturen och lokalsamhället.
Efter en prejudicerande dom i Mark- och miljödomstolen förra året måste Skogsstyrelsen om de avslår en avverkningsanmälan av fjällnära skog betala 125 procent av skogens marknadsvärde till markägaren. Trots att lagen förbjuder avverkningar på områden större än 20 hektar i fjällnära skog får alltså markägarna betalt för att inte avverka(!). Detta har lett till en girig rusch att avverkningsanmäla fjällnära skog; från januari till och med augusti i år ökade arealen avverkningsanmäld fjällnära skog med 223 procent jämfört med förra årets första åtta månader.
”12 miljarder till klimatsatsningar”
12 nya miljarder innebär en fördubbling av budgeten för klimatet. Men miljöorganisationernas kritik är inte nådig. Fältbiologernas ordförande Leo Rudberg kallar budgeten för ”livsfarlig” och Greenpeace Sverigeschef Isadora Wronski beskriver budgeten som ”fundamentalt feltänkt”:
”Vi ska stödja industrin genom att byta ett utsläpp till ett annat. Istället för att elda olja ska vi elda skog. De håller på med en kreativ koldioxidbokföring. Miljarder går till förhoppningen att koldioxidinlagringar ska klara krisen, samtidigt som man skövlar de naturliga kollagren”, säger Isadora Wronski i tidningen Etc.
”Satsningen” på 500 miljoner kronor till kommunala klimatåtgärder blir i snitt bara ynka 1,7 miljoner per kommun, en droppe i havet av de medel som skulle behövas för kommuner att klimatomställa allmännyttan, kommunala transporter eller andra områden kommunerna ansvarar för.
Budgeten är smulor
Sammanfattningsvis ändrar inte budgeten något i grunden. Det kommer att vara fortsatt kris i välfärden, fortsatt missade klimat- och miljömål, och klassklyftorna kommer att fortsätta att öka. Faktum är att den totala summan storföretag och banker fått i pandemistöd – både från riksdagen och riksbanken – är större än denna statsbudget. Kapitalisterna har mjölkat staten, samtidigt som vinstfesten har fortsatt som om det inte funnits någon pandemi. Prognosen är att storföretag och banker delar ut 226 miljarder kronor till sina ägare i år.
Även Vänsterpartiets fyra begränsade budgetkrav, som omfattar 20 miljarder kronor, är ljusår ifrån vad som behövs för att nå bestående förändring. Det behöver läggas riktiga socialistiska budgetar som utgår från behoven och som inte rättar sig efter vilka smulor som lämnas på de rikas bord, samt organiserandet av en gräsrotsrevolt för att driva igenom dem. ■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.