Inte kunna äta sig mätt – ekonomiska utsattheten ökar

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Efter ett år med en blåbrun högerregering, ständigt stigande matpriser och chockhöjda hyror visar årets undersökning från Rädda Barnen, Majblomman, Röda korset och Hyresgästföreningen att det ekonomiska läget för barnfamiljer har blivit svårare jämfört med året dessförinnan.
41 procent av de ensamstående föräldrarna och 18 procent av samboende med låg ekonomisk standard klarar inte en oväntad utgift på över 1 000 kronor utan problem. Detta är en kraftig försämring mot året innan då siffrorna var 32 procent och 9 procent.

Grupperna ensamstående föräldrar och föräldrapar med låg inkomst har intervjuats och jämförts med en kontrollgrupp bestående av familjer med snittinkomster. Rapporten poängterar att deras resultat inte belyser situationen för familjer med ännu lägre inkomster, såsom försörjningsstöd och LMA (dagersättning för asylsökande), som har det ännu sämre.
Barnfamiljer har svårt att äta sig mätta. 20 procent av de ensamstående uppger detta och 12 procent av de samboende med låga inkomster. I kontrollgruppen – barnfamiljer med snittinkomster – var det bara en procent som erfor detta. De ekonomiskt utsatta har svårt att få pengarna att räcka till en näringsrik kost.

42 procent av ensamstående föräldrar och 28 procent av sammanboende föräldrar med lägre inkomst anger att de har behövt låna pengar av närstående, vän eller bank för att kunna betala grundläggande utgifter någon eller flera gånger de senaste sex månaderna. Detta är en stor ökning jämfört med förra året, då motsvarande siffra för ensamstående var 34 procent och för sammanboende 18 procent.
Drygt varannan ensamstående förälder (54 procent) och tre av tio (34 procent) sammanboende föräldrar har haft svårigheter att betala fritidsaktiviteter till barnen.
En stor majoritet av de intervjuade föräldrarna oroar sig för sin ekonomi (79 procent av de ensamstående och 65 procent av de samboende).

Det är en skandal att fattigdomen tillåts öka på detta sätt, att den psykiska ohälsan därmed ökar och att detta drabbar barnen när landet har förbundit sig till att ge alla barn en god och likvärdig barndom.
Vi vet att matpriserna har skenat och fortsätter att öka. På två år har matpriserna ökat med 22 procent. Hyrorna i allmännyttan i Stockholm kommer att ha höjts med 16 procent mellan den 1 januari 2023 och den 1 januari 2025. Arbetslösheten är på väg uppåt.
Samtidigt får allt färre stöd av samhället. Det är också en förklaring till människors lidande, och troligtvis beror det på strängare, inhumana regler och tillämpning. Antalet som får stöd från sjuk- och aktivitetsersättning har minskat med 55 procent sedan 2006. Förra året var minskningen 1,3 procent. Nästa lika stor var minskningen av människor i försörjningsstöd, 1,2 procent, fast det alltså borde ha varit fler!

Organisationerna bakom rapporten föreslår att regeringen höjer bostadsbidraget, att barnfamiljer med försörjningsstöd får motsvarande höjning, att barnbidraget höjs och att gratis fritidsaktiviteter och kollektivtrafik införs, samt skolfrukost. Detta är en bra början och steg på vägen mot mål som sänkta matpriser, sänkta hyror, höjda löner för låginkomsttagare och arbete åt alla. Organisationerna borde också sätta kraft bakom orden genom att mobilisera till massdemonstrationer. Högerregeringen måste fällas för att fattigdomen ska sluta öka.

Alla som drabbas av ekonomisk nöd är inte barnföräldrar. Här är några personliga historier bakom siffrorna.

Alex Mancebo från Vingåker:
– Mina barn är vuxna, men lever med oss. En av dem har en allvarlig psykisk sjukdom. Min fru och jag har varit egna företagare och hade en restaurang (rena slavjobbet). Med pandemin fungerade det inte längre. Frun blev också mycket sjuk av jobbet, då hon ständigt andades rök från oljan när hon lagade mat.
– Nu får vi, frugan och jag, 7 000 kronor att leva på, alltså tillsammans 14 000 kronor per månad. Och Kronofogden tar från oss en del. Hyran kostar 9 000 kronor, vi har över 2 000 kronor i elräkning, och skulder på runt 4 000 per månad. Alltså bara där fattas 1 000 kronor, och sedan ska vi också äta. Visst måste vi ständigt låna.
– Egentligen lever vi med hjälp av släkten, annars skulle vi vara hemlösa idag.

Kalle, 36 år:
– Jag jobbar som butiksbiträde. Jag är timanställd, men jobbar minst 40 timmar per vecka. Jag får ut 16 000 kronor efter skatt. Det ska jag försörja mig och min partner på, som har mycket lägre inkomst. Hyran är på 6 000 kronor, busskortet kostar 900 kronor, sen kommer elen, internet med mera. Att matpriserna har ökat märks verkligen av.
– Jag har försökt att dra ner på allt. Resor? Jag har inte ens råd att ta ut någon semester, utan måste jobba hela sommaren.
– Vi gör storkok som sedan måste räcka i flera dagar. Det blir enformigt. Har inte råd med fredagsmys eller något sånt. Att skaffa barn i den här situationen är inte ens att tänka på.
– Min arbetsgivare är en ideell organisation som säljer second hand-kläder, så de kör med minimilöner. Jag söker andra jobb, men det är jättesvårt. Handeln vill ha ungdomar som inte ifrågasätter något. Exempelvis Elgiganten kör med ett IQ-test som är värre än Mensas.

Britta Brus:
– Oss föräldrar till barn med funktionsnedsättning spelar i en annan division. På grund av bristande stöd kan vi ofta inte jobba alls eller bara lite, då vi som föräldrar måste strida för att våra barn ska få del av skolundervisningen på lika villkor. Vi hade en sommarstuga, men den fick vi sälja för att ha något att leva på när vi måste lägga tiden på att stötta våra barn.
– Jag är van att vända på varenda krona, men det senaste året har varit hemskt. Man får reparera, lappa och laga. Långkok är absolut ett tips. Jag kan nog ge barnen näringsrik mat, men vi har inte råd med så mycket frukt som de skulle behöva.

– Det går inte att göra något spontant som att gå på bio med familjen. Allt måste planeras långt i förväg. En bra grej som Göteborgs kommun har (än så länge) är gratis helgläger för ungdomar med funktionsnedsättning, men det krävs mycket jobb för att få en plats.

– Jag har slutat umgås med folk som har inkomster över 25 000 kronor. Det blir för jobbigt när det blir så stort gap.