Den revolutionära
vulkanen i Mellanöstern nådde i veckan Irak. De största protesterna ägde rum i
Kurdistan. 2 000 marscherade till det styrande partiet KDP:s högkvarter i
Suleymaniya. Två demonstranter dödades när stenkastande ungdomar besköts av
säkerhetsstyrkor.
Det utbredda missnöjet
mot fattigdom och arbetslöshet i den ”lugna” kurdiska delen i norra Irak har
ökat kraftigt efter valfusket 2009. Trycket hade redan då lett till den nya
rörelsen, Gorran (Förändring), som bildats av en tidigare vice ledare för PUK.
Det nya partiet tog 25 mandat och för första gången fanns det en opposition i
det regionala parlamentet. KDP och PUK har delat makten i irakiska Kurdistan
sedan inbördeskriget mellan de båda partierna i mitten av 1990-talet. KDP leds
av regionens president Massoud Barzani och PUK av presidenten för hela Irak,
Jalal Talabani. Båda är allierade med USA-imperialismen.
Nu är det revolutionerna i Tunisien och Egypten som nått Irak och Kurdistan. Demonstranterna i Suleymaniya bar med sig foton på Mubarak och ropade ”Bort med Barzani – game over – 20 år är nog”. En del visade upp bröd för att protestera mot prisökningarna. De flesta deltagarna var ungdomar.
KDP svarade med hård
repression. Två demonstranter dödades och 43 rapporterades ha behövt sjukhusvård.
I två andra städer brändes Gorrans kontor ner av KDP-mobbar. Inför en ny
demonstration i Suleymaniya på fredagen mobiliserades 3000 pesh mergas från KDP
för att hindra folk från att samlas. All trafik stoppades också. Barzani har
pekat ut torsdagens demonstranter som kriminella.
Också i andra städer i
norr genomfördes demonstrationer på torsdagen – i t ex den kurdiska huvudstaden Erbil och i Kirkuk.
Även i resten av Irak
genomförs nu protester i både sunni- och shiadominerade områden. 6 000 har gått
med i en Facebookgrupp som heter ”Iraq revolution”. I Falluja väster om Bagdad
demonstrerade 1000 personer med krav mot korruptionen. I Kut i sydost dödades
tre demonstranter på onsdagen under en protest mot den styrande guvernören. Där
fortsatte demonstrationer på torsdagen då 1 000 personer krävde att de som
gripits av polisen skulle släppas. Mindre demonstrationer har också ägt rum i
Basra och Nasriyah.
Den revolutionära
inspirationen från Egypten betyder att massorna i Irak nu kan hitta utlopp för
krav på förändring. Det ger också en möjlighet att komma över religiösa,
etniska och klanbaserade motsättningar. Regeringen är rädda för protesterna och
försöker utnyttja oron för terrordåd genom att varna för att demonstrationerna
kan utsättas för bombdåd. Protesterna visar att kurderna är långt ifrån samlade
bakom Barzani och Talabani, lika lite som de sunnitiska och shiitiska
politikerna har någon verklig förankring. Det behövs en enad arbetar- och
ungdomsrörelse i Kurdistan och Irak, riktad mot både de nationella politikerna
och imperialismen.
Abbas Sdiq