Regeringens svagaste punkt inför valet är jobben. Trots högkonjunkturen är arbetslösheten fortsatt hög. Förra året presenterade regeringen därför ett sysselsättningspaket som bland annat innehöll 20 000 plusjobb inom offentliga sektorn, varav kommuner och landsting förväntas stå för 17 000.
Jobben ska gå till de som varit arbetslösa
24 månader
eller mer. Garantier för att de ska leda till en fast anställning
finns inte. Prognoserna för nya riktiga jobb i kommuner och landsting är
inte direkt lovande.
Trots ett överskott på nästan 13 miljarder 2005 och fortsatta överskott
de närmaste åren, så planeras inga större nyanställningar
under 2006, 2007 eller 2008, enligt tidningen Kommunalarbetaren (13 januari).
De nya jobben är istället just från plusjobb och dessutom
utbildningsvikariat. Så risken är stor att plusjobbare kastas
ut i ny arbetslöshet när väl de två åren har
gått. Undantaget är de som hinner fylla 60 – de får
jobba kvar till pensionen.
Plusjobben kvalificerar inte för a-kassa och de omfattas inte heller
av lagen om anställningsskydd. I kommunerna som slutit avtal i januari
varierade uppsägningstiden mellan två och fyra veckor.
Ingen trygghet
I början av mars fanns drygt 3 000 plusjobbare på plats. Nästan
hälften av dessa fanns inom äldreomsorg och skola. Först
i slutet av året beräknar Sveriges kommuner och landsting
att de ska ha nått målet på 17 000 plusjobb.
För regeringen handlar plusjobben om att snygga till arbetslöshetssiffrorna
före valet och ge ett intryck av att man tar krafttag mot arbetslösheten.
Det är ingen tillfällighet att plusjobben varar under två år,
alltså till efter valet. Naturligtvis är det för många
långtidsarbetslösa bättre med ett plusjobb än att
fortsätta gå arbetslös. Den insats plusjobbarna gör
inom exempelvis äldreomsorg och skola behövs verkligen. Men
frågan är då varför de ska göra den till lägre
lön och sämre arbetsvillkor än ordinarie personal?
Istället för nya tillfälliga ”åtgärder” behövs
en upprustning av vård, skola och omsorg. De hundratusentals jobb
som försvunnit under de senaste tio åren måste återskapas.
Behoven finns. Arbetskraften finns. Pengarna finns.
Kostnaden för det sysselsättningspaket som presenterades förra året
var åtta miljarder. Det ska ställas mot de rekordvinster på nästan
400 miljarder som börsbolagen gjorde. Med 6 timmars arbetsdag och
högre personaltäthet skulle många av de som ställts
utanför arbetsmarknaden idag kunna få jobb, samtidigt som
arbetsmiljön och kvalitén på servicen kraftigt skulle
förbättras.
Ingrid Eriksson
