av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv
Jämställdhetsmyndigheten fick i augusti 2021 uppdrag att sammanställa hur pandemin har påverkat den ekonomiska jämställdheten. Rapporten har nyss publicerats.
Inte helt oväntat drar man slutsatsen att kvinnor förlorat inkomst i större utsträckning än män. Fler kvinnor än män har fått arbeta hårdare under mer ansträngande förhållanden. Störst anledning till det är att fler kvinnor än män arbetar inom vård och omsorg, de områden som tagit den största smällen.
Nära varannan undersköterska uppges ha besvär till följd av arbetet. Hälften av kvinnorna uppger att de inte kan hålla fysiskt avstånd. Motsvarande siffra för män är 32 procent. Det reflekterar den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Det har varit mycket tal om arbetslösheten som ökade enormt under pandemins första månader. Mest och snabbast ökade den för kvinnor 16-24 år. Den gruppen kvinnor återfinns i stor utsträckning inom servicesektorn som detaljhandeln samt hotell- och restaurang. Det var en sektor som drabbades hårt av pandemin och restriktionerna. Den gruppens sysselsättning har dock ökat.
En grupp som sticker ut i arbetslöshetsstatistiken är utrikes födda, män såväl som kvinnor. Deras återhämtning på arbetsmarknaden har gått långsammare än för övriga grupper. Speciellt problematiskt är det för de utan gymnasieutbildning. Under pandemin har distansarbetet ökat och därigenom har digitaliseringen tagit fart. Det är något som missgynnat kvinnor med lägre utbildningsnivåer eftersom de haft sämre tillgång till och mindre erfarenhet av digitala verktyg.
Om man tittar på inkomster och inkomsttapp ser man att största tappet har skett för kvinnor med låg inkomst. Det är också de som har drabbats värst av arbetslöshet. Arbetslösheten har i stort sett helt drabbat den privata sektorn, speciellt för de med låginkomstjobb. Skatteverkets analys visar att löneinkomsterna sjönk med i snitt 4-5 procent.
Störst inkomsttapp hade låginkomsttagarna medan medel- och höginkomsttagare inte påverkades så mycket. Det betyder ökade löneskillnader. Största anledningen till minskade inkomster är att deltidsarbetande har fått färre timmar. Det är främst kvinnor med otrygga, tillfälliga arbeten som drabbats, inte helt förvånande.
Förvånande är det inte heller att den ekonomiska utsattheten för fattiga barnfamiljer ökade dramatiskt under 2020. Störst är ökningen för ensamstående med barn och för flerbarnsfamiljer.
Nära var tredje sysselsatt person eller drygt 1,6 miljoner upplever att de haft besvär till följd av arbetet. Då är också besvär på grund av smitta inräknade. Hög arbetsbelastning var orsak till besvär hos ca 64 procent av de sysselsatta. Det är besvär som upplevs speciellt av kvinnor som arbetar inom kommun och region, d v s, till stor del inom vård och omsorg.
LO konstaterar att arbetsmiljöproblemen ökat speciellt för kvinnor. Arbetsbelastningen har ökat för över hälften av kvinnorna i arbetaryrken samtidigt som möjligheten till återhämtning har minskat. Tillsammans med övriga brister i arbetsmiljön för kvinnor i arbetaryrken som undervisning i hur man kan minska risken att smittas, brist på skyddsutrustning etc, finns det en stor risk att en framtida hälsoskuld byggs upp.
Sammantaget är det som vanligt, de sämst ställda drabbas medan hög-och medelinkomsttagare klarar sig hyggligt. Även om regeringen nu officiellt säger att pandemin är över har vi följdverkningar att vänta, speciellt för anställda inom vård och omsorg. Nu måste politikerna visa att vårdanställda är värda mer än en klapp på axeln. Fler kollegor och bättre betalt är vad som behövs. Pandemin har visat att nedskärningar inte löser något utan bara förvärrar problemen på längre sikt
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.