Kaoset i Kapitolium: Bygg en kamprörelse som kan besegra extremhögern

Stormningen av Kapitolium i Washington DC den 6 januari chockade hundratals miljoner runt om i USA och världen. Kaoset som ägde rum inuti en av maktens stöttepelare i USA är på många sätt ett förkroppsligande av de mångskiftande kriser som har uppslukat landet.

Av Keely Mullen, Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA)

Först kom beskedet: ”Trumpvänlig pöbel bryter sig in i Kapitolium”. Därefter, ”Kongressmedlemmar uppmanades att gömma sig under sina stolar”, följt av, ”De har skjutit in i kamrarna”.

Stormningen av Kapitolium (USA:s kongressbyggnad) chockade hundratals miljoner runt om i USA och världen. Kaoset som ägde rum inne i en av maktens stöttepelare i USA är på många sätt ett förkroppsligande av de mångskiftande kriser som skakar landet. Kapitoliumbyggnaden var under flera timmar ockuperad av en pöbel, ledd extremhöger- och fascistiska element som var fast beslutsam att omkullkasta resultatet av valet i november förra året.

Kort efter att extremhögern stormat in representantshusets och senatens salar förflyttades kongressmedlemmarna till ett “säkert ställe”. Inne i kongressbyggnaden vandrade Trumpanhängarna igenom kongresshallarna, stal Nancy Pelosis (representanthusets talman, Demokraterna) brev och rev ner målningar. En man vandrade till och med genom entrédörren bärandes på ett helt podium.

Kapitoliumpolisens fullständiga avsaknad av beredskap inför attacken på Kapitoliumbyggnaden stod i bjärt kontrast mot sättet som polisen reagerade på Black Lives Matter-protesterna i somras. Tusentals nationalgardister mobiliserades för ”skydda Kapitolium” under protesterna den 1 juni, samtidigt som brutalt våld användes mot Black Lives Matter-protester i stad efter stad. Det har också framgått att extremhögern under flera veckors tid öppet planerat denna aktion på social media, men inte ens det utlöste någon polisär respons.

Under de veckor och månader som ledde fram till ”resningen” gjorde Trump inga försök att dölja sina kuppambitioner; ” ”Proud Boys, ta ett steg tillbaka och var redo”, sa Trump redan i september. (Proud Boys är en väpnad högerextrem grupp som deltog vid stormningen, översättarens anmärkning).

Han har ända fram till förra natten upprepade gånger uppgett att han inte kommer att backa eller respektera valresultatet. Han förberedde scenen för gårdagens händelser under hela sin valkampanj 2020. Han varnade för utbrett valfusk och poströstningsbedrägerier. Trump gjorde det absolut klart allt mindre än en jordskredsseger för hans valkampanj var att likna vid ett stulet val.

Trump försökte, vid sidan av inläggandet av 60 stämningsansökningar, tvinga officiella republikanska företrädare i nyckeldelstater till att vända sig emot valutgången.  Bara dagarna innan stormningen av Kapitolium avslöjades att Trump i ett telefonsamtal försökt skrämma Georgias delstatsinrikesminister Brad Raffensperger till att ändra resultatet av presidentvalet i delstaten genom att ”hitta 11 780 röster”. Han engagerade sig i diskussioner med konspirationsteoretiker om att utlysa undantagstillstånd. Han försökte slutligen få vicepresidenten, Mike Pence, att gå med på att ensidigt vända sig emot valresultaten under kongressens bekräftelseceremoni.

Innan gårdagens marsch till Kapitolium höll Trump ett ”Rädda Amerika”-massmöte i vilket han fördömde vad han ansåg vara illojala republikaner som Mike Pence och Mitch McConnell (Republikanernas ledare i senaten) som gick vidare med att godkänna Joe Bidens valseger. Det var också på Trumps uppmaning som hans anhängare marscherade till Kapitolium och ge sig på ”svaga republikaner”.

Nick Fuentes, en högerextrem frontfigur och öppen vit makt-anhängare, utropade på ett Trumpvänligt massmöte i december för att ”stoppa stölden (av presidentvalet)”, att: ”Vi lovar att förstöra GOP (Grand Old Party = Republikanerna) om partiet inte gör allt som står i dess makt för att hålla Trump kvar vid makten”.  Uttalandet följdes av att publiken entusiastiskt ropade: ”Förstör GOP!”

 Trump har även uttalat att Georgias republikanska guvernör borde sättas i fängelse samt fördömt republikaner som opponer sig emot honom ”RINO:s” (Republican in Name Only, republikaner enbart till namnet).

Som vi gång på gång har varnat så kommer, trots Trumps valnederlag och trots det sannolika misslyckandet för hans försök att trotsa valutgången på grund av oppositionen från storföretagseliten och avgörande delar av statsapparaten, så kommer inte extremhögern att försvinna. Under Bidens administration och den pågående kapitalistiska krisen kommer extremhögern sannolikt att växa.

Det är fullt möjligt att vi, trots att de fascistiska och de extremaste högergrupperna fortfarande är relativt små, nu börjar bevittnar början till en splittring av det republikanska partiet och till att det bildas ett nytt högerpopulistiskt parti med Trumps hårda kärna av anhängare som grund.

Den återsamlade kongressen gav en bild av splittringen inom Republikanerna. När senaten på nytt samlades efter att extremhögerns styrkor drivits ut, backade de flesta av de republikaner som hade tänkt stödja ”protesterna” mot valresultaten.

Debatten i senaten blev en illustration av hur skakad etablissemanget och den härskande klassen var efter stormningen (senaten utgör den del av kongressen som mest tydligt uttrycker stämningarna inom den härskande klassen). I debatten var det genomgående temat den skada som händelserna tonvikt sades orsakat på USA:s ”ställning i världen” (det vill säga imperialismens förmåga att använda sin ”demokratiska” trovärdighet för att försvara sina intressen). När senaten sedan röstade var det bara några få republikaner som röstade mot godkännande av valresultatet. (Protesterna mot Joe Bidens valseger i Arizona avslogs exempelvis med 93-6, innan stormningen hade 12 republikaner sagt att de skulle rösta emot).

I representanthuset däremot vägrade en majoritet av republikanerna (över 120) att backa trots svidande kritik, inklusive från en minoritet av republikanska kongressledamöter.

Den omedelbara följden på stormningen blev till ett nederlag för Trump, som ställd inför det enorma trycket från den härskande klassen formellt trädde tillbaka. Det var inget hade för avsikt att göra när dagen (den 6 januari) började. Det är naturligtvis möjligt att kommer att ändra kurs igen under de kommande dagarna, men det politiska etablissemanget i sin helhet, inklusive många av de tongivande inom Republikanernas ledning, är beredda att vräka honom från Vita huset om han försöker stanna kvar där efter den 20 januari.

Splittringen inom Republikanerna var också ett huvudskäl till varför partiet förlorade i senatsvalet i Georgia. Delar av Trumps väljarbas vägrade att rösta på partiets kandidater Kerry Loeffler och Dvid Purdue,  vilket delvis också var en följd av  den utbredda uppfattningen bland Trumpanhängarna att valet skulle vara riggat. Den tidigare Trumpadvokaten Lin Wood talade på ett antal Make America Great Again-möten och avrådde Georgias Trumpanhängare från att rösta på Loeffler eller Perdue därför att de inte var tillräckligt lojala mot Trump. Han sa: ”De har inte förtjänat er röst. Ge den inte till dem”.

När dammet väl lägger sig efter gårdagens händelser, kommer miljontals att fråga sig: Vad händer härnäst?

Båda partiernas politiska etablissemang talar nu vitt och brett behovet av att återta det amerikanska folket själ. Att spela trevlig politik- och återgång till det normala-spelet. Biden har krävt ”vanlig enkel anständighet” Han har också en lång historia av att prisa ” tvåpartisamverkan” tillsammans med reaktionära republikaner. Biden kanske ser McConnells vändning bort från Trump som en signal att gå vidare på den vägen. Många genomskådar dessa ihåliga plattityder och undrar ”Okej, men vad händer härnäst?”.

Vänstern och arbetarrörelsen står mitt i rädslan för extremhögerns tillväxt inför en brådskande uppgift. Historien lär oss att det enda verkliga försvar vi har mot hotet från den extrema högern, som är en produkt av kapitalismens förfall, är en enad, massförankrad, mångetnisk arbetarklassrörelse. Vi såg detta för bara några få år sedan i Boston, där 40 000 demonstrerade mot extremhögern efter Charlottesville och drev dem tillbaka för en hel period.

Istället för att ta det här tillfället i akt för att uppmana till massaktioner för att sätta stopp för detta kuppförsök vände sig emellertid framträdande vänsterrepresentanter inom Demokraterna som Alexandria Ocasio-Cortez (AOC) i fel riktning. Istället för att uppmana till massdemonstrationer, eller ens komma med vaga uppmaningar till vänstern och arbetarrörelsen att organisera sig, twittrade hon: ”Åtala”.

Cori Bush, som nyligen valdes in representanthuset och som tillhör Demokraternas vänstergrupp (”The Squad”)  svarade på liknande sätt och föreslog endast en resolution om att utesluta kongressdelegater som ”anstiftade denna inrikesterroristiska attack”.

Dessa taktiker  – att kräva åtal – skulle kunna vara bra som sidoåtgärder till en mycket större strategi att mobilisera arbetare, men det är inte dessa vänsterledares utgångspunkt. De går därmed  inte längre än etablisseangsdemokrater som Chuck Schumer, som uppmanar kabinettet att åberopa det 25:e tillägget för att avlägsna Trump från presidentposten. (Det 25.e tillägget i konstitutionen gör det möjligt för vicepresidenten att – tillsammans med antingen en majoritet av Trumpregeringens ministrar eller kongressen –att avsätta presidenten med hänvisning till att denne inte längre förmår utföra sitt uppdrag, översättarens anmärkning).

AOC och övriga i ”The Squad” borde uppmana till massdemonstrationer och sammanhängande organisering mot extremhögern. De borde påpeka att det är just precis den nyliberala dagordning som förs fram av båda storföretagspartierna som har gödslat marken för extremhögern. De borde framhäva den robusta omgång av reformer som behövs för att undergräva denna polarisering högerut, inklusive stimulanscheckar på 2 000 dollar, kostnadsfri sjukvård för alla, en grön ny giv och en omfattande beskattning av de rika.

Ytterligare utveckling av dessa ytterhögeridéer är väldigt farliga för arbetare, förtryckta och hela vänstern. Vi behöver en beslutsam och djärv ledning för vänstern för att kunna leva upp till denna uppgift.

Mitt i det kaos som pågick i Washington avslutades senatsvalet i Georgia, ett val som gav Demokraterna kontroll över senaten och därmed hela kongressen.

Många amerikaner med hyresskulder och obetalda räkningar som läggs på hög kommer att bli glada över att se ryggen på Mitch McConnel, som blockerade de stimulanscheckar på 2 000 dollar som till och med Trump stödde, när han försvinner ut.

Det kommer att råda en enorm lättnad över att både Trump och Mitch McConnel har avlägsnats som omedelbara hinder i vägen för lösandet av denna kris. Detta är så mycket sannare nu i sammanhanget av gårdagens händelser. Demokraterna kommer sannolikt att tvingas skicka ut stimulanscheckar på 2 000 dollar och tillhandahålla substantiellt bistånd till delstaterna. Biden kan också bli tvungen att ta avgörande steg för att trappa upp vaccinationerna..

Även om detta kanske ger Biden och Demokraterna en tillfällig smekmånad, är deras valseger i Georgia på andra sätt dåliga nyheter för etablissemanget. Det innebär att de inte har några ursäkter och inget republikanskt spöke att ge skulden när de vägrar att tillhandahålla kostnadsfri sjuk- och hälsovård för alla, en grön ny giv, beskattning av de rika och storföretagen.

De kommande två åren kommer sannolikt att klargöra för miljontals människor att Demokraterna på det stora hela inte är pålitliga ifråga om att kämpa för de arbetande. Detta i sin tur kommer att tydliggöra behovet av arbetarklassen politiska självständighet från Demokraterna.

Etablissemanget kommer att resolut opponera sig mot populära folkliga progressiva åtgärder som kostnadsfri offentlig sjuk- och hälsovård för alla. När de inte har en republikan att lägga skulden på så kommer de att tvingas förklara sin fientlighet mot progressiv politik. Hur ”The Squad” och Bernie Sanders relaterar till detta under de kommande två åren kommer att få dramatiska konsekvenser för vänstern.

Det är fullt möjligt att vi under de kommande två veckorna kommer att få se fler högerextrema demonstrationer som försöker hindra ett maktskifte, demonstrationer redan har utlysts i ett antal delstater. Även stämningarna för fler protester inom extremhögern tillfälligt kan ha dämpats av Trumps eftergifter.

Vi har ingen tilltro till att Demokraternas etablissemang eller staten själv kan eller vill neutralisera detta hot, och det är avgörande att vänstern och arbetarrörelsen tar ledningen i organiserandet av massdemonstrationer för att sätta stopp för extremhögern och ena den mångetniska arbetarklassen runt ett program för verklig förändring. Vi måste, varhelst de försöker karva ut utrymme för sig själva, möta dem med en massiv uppvisning av arbetarklassenhet. Arbetarrörelse- och vänsterledare har en stor roll att spela i att popularisera detta budskap, men vi behöver också snabbt lägga grunden för ett självständigt parti som representerar de arbetandes och de förtrycktas intressen.

Vi behöver bryta upp från etablissemangets ihåliga ”anständighetspolitik” och organisera oss nu för att besegra högern och vinna avgörande och nödvändiga förbättringar för arbetare, på vägen till att få slut på det kapitalistiska system som göder ojämlikhet, rasism, sexism och fascism.