Kapitalismen orsakar allt värre extremväder

av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Ovädret Hans och de senaste årens extremare väder har varit en ögonöppnare för myndigheter och kommuner. Skyfall och översvämningar blir det nya normala. Klimatanpassningar behövs för att skydda mot bland annat översvämningar, men regeringen sänker anslagen för investeringar. Samtidigt måste klimatförändringarna hejdas, men kapitalismen har inga lösningar.

Medierna granskar samhällets beredskap och hantering av det senaste ovädret och dess effekter. Bland annat har DN gjort en artikelserie om problemen i översvämningarnas följder. MSB, Myndigheten för samhällsberedskap, och SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, står i centrum av frågorna om vår framtid.
Utifrån SMHI:s mätningar över tid kan vi nu se att årsnederbörden för hela landet har ökat med uppåt 20 procent sedan 1970-talet. Under vintern ser vi den största ökningen, vilket medför större problem än under sommaren. Tjälen i marken och bristen på vegetation förhindrar vattnet från att sugas upp i samma utsträckning. Varmare väder kan även avdunsta vattnet snabbare.
Extremare väder kan, på grund av klimatförändringar, medföra brist på spannmål i Sverige och vi kan tvingas till ett större importberoende. Men vad som ses som mest akut är de materiella skador som har uppstått av den senaste tidens översvämningar. Sverige har än så länge lyckligtvis sluppit se dödsfall som följd, något som andra länder drabbade av översvämningar har fått utstå.
Det senaste ovädret Hans orsakade dock översvämningar med dramatiska följder. I Hudiksvall spårade ett tåg ur efter att tågbanan urholkats av vattnet och rasat; i Helsingborg skickades avloppsvatten ut i havet efter att reningsverken inte kunde hantera de enorma vattenmassorna.

Men vanliga skador är framför allt på fastigheter, där exempelvis källare översvämmas. När området Enskede svämmade över för två år sedan, och avloppen sprutade ut bajsvatten, stämde villaägare och försäkringsbolag Stockholm stad, vilket nu verkar landa på en nota på 120 miljoner kronor för skattebetalarna. Detta eftersom avloppssystemen var gamla och eftersatta och att det är kommunens ansvar.
Överlag har inte kommunerna beredskap för översvämningar. Bara satsningar på vatten- och avloppssystem skulle enligt branschorganisationen Svenskt vatten kräva 31 miljarder kronor fram till 2040, vilket är 10 miljarder kronor mer än de satsningar som görs idag.
Många vattensystem är från 1950-70-talen, och med klimatförändringarna måste inte bara systemen byggas ut och rustas upp, utan dessutom måste helt nya system till för att förflytta eller exempelvis magasinera regnvatten.

Fastigheter som skadas eller förstörs på grund av översvämningar visar även på kapitalismens bisarra oförmåga att lösa kriser. Klimatförändringarna bakom översvämningarna sker främst på grund av utsläpp av växthusgaser till följd av jakten på ständig ekonomisk tillväxt.
Nu varnar försäkringsbolagen om att premierna kan höjas rejält i områden speciellt utsatta för exempelvis översvämningar. I värsta fall kan bolagen i framtiden komma att neka försäkringar. Detta medför kostnadsökningar och ekonomiska risker som kan och har påverkat bostadsmarknaden med sjunkande priser på mark och bostäder. Systemet driver på klimatkrisen och den ekonomiska krisen från två håll samtidigt.

Riskerna för ras ökar med översvämningar. Parallellt med en skenande klimatkris där ökade skyfall bland annat medför översvämningar bygger vi samhällen sämre. Bland annat byggs grönområden bort, som vattenmassorna naturligt skulle kunna samlas och avdunsta i.
I översvämningar är det inte bara vattendrag som svämmar över, utan själva jorden blir för tung till följd av höjt grundvatten, vilket kan medföra ras då hållfasthet i jorden försämras. Därför handlar åtgärder inte bara om att renovera VA-system, utan även om ny stadsplanering, dels åtgärder mot extremväder men även nya strukturer för att bromsa klimatförändringar.
Trots detta har regeringen sänkt anslagen för klimatanpassningar med 25 miljoner kronor; den förra regeringen höjde från 25 till 500 miljoner kronor. Detta trots att expertråden redan förra året pekade åt andra hållet, att det behövs 2 miljarder kronor per år fram till 2100.
Idag ansöker kommuner om stöd hos MSB för klimatanpassningar. Nu är ansökningarna uppe i 1,6 miljarder kronor, och förra året 900 miljoner kronor. Men endast 230 miljoner kronor beviljades förra året, främst på grund av att kommuner inte har hunnit ansöka i tid.

Samhället behöver planeras om, demokratiskt av arbetare och bönder, av vanligt folk som drabbas av klimatkrisen, pandemier, översvämningar, torka och så vidare.
Detta måste grundas på verkliga behov för människans och hela planetens överlevnad, inte för att ett litet fåtal ska göra enorma vinster. Samhället måste ställas om för att klara nya oväder, men också för att bromsa klimatförändringarna, få ett stopp på utsläppen från fossilindustrin och att omställning för att nyttjandet av naturresurser ska ske i ekologisk harmoni.