Kärrtorp tio år: Bygg antirasismen stark igen

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Jubiléet av Kärrtorpshändelserna tio år blev en ordentlig genomkörare av antifascismen – metoder och strategier. Förhoppningsvis lades grunden för ett nytt kapitel för antirasismen.

Vi samlades på torget i Kärrtorp, nu som för tio år sedan. Här var upplägget att olika personer som var med 2013 skulle vittna om vad som hände, stående på platsen där det utspelade sig. Så fick vi höra Peggy berätta om hur hon stod ganska långt fram när nazisterna kom. Av detta fick hon PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och det tog ett år innan hon klarade av att vistas på platsen för våldsattacken igen. På filmen som vi såg lite senare på dagen ser man hur Peggy faktiskt får värja sig för sparkar och slag.
En kille berättade om hur han på morgonen stod och valde mellan skidhandskar eller vanliga fingervantar. Som tur var valde han de tjockare. När nazisterna anföll hörde han till AFA:s och Revolutionära Frontens trupp som tog första smällen. Han såg en grön fackla som landat vid en barnvagn. Han tog upp den för att kasta iväg den. Den smällde av i handen. Handen räddades tack vare de tjocka handskarna, men det tog 1,5 månader innan känseln kom tillbaka.
Flera av oss som vittnade berättade om hur långsamt tiden gick när stenarna haglade, hur viktigt det var med den kollektiva vändningen där vi alla bestämde oss för att gå emot nazisterna, hur rädda nazisterna såg ut, polisen som stod med ryggen mot nazisterna och vevade mot oss antirasister. Även vittnesmål om den antirasistiska vågen som sköljde över landet veckorna efteråt kom fram.

Därefter täcktes eftermiddagen upp av tre paneldiskussioner inne på Turteatern. Under den första pratade ”Martin” från Antifascistisk Aktion, Petri Myllykoski från Socialistiskt Alternativ och Sandra Eriksson från Linje 17 mot rasism om 2013.
Upprinnelsen var flera nazistiska våldsdåd såsom mordet i Vallentuna och mordförsöket i Hökarängen hösten 2013. Svenska Motståndsrörelsen (nazisterna som idag heter NMR) hade 100 aktiva medlemmar. De demonstrerade utanför grekiska ambassaden och firade att fascistiska Gyllene Gryning fått 8 procent i det grekiska valet det året. Det började dyka upp väldigt mycket nazistiskt klotter kring Kärrtorp och det skedde även våldsattacker. Det var tydligt att nazisterna försökte etablera sig.
– Samtidigt som vi började planera demonstrationen mot nazism byggde vi vardagssolidariteten. Linje 17 hade redan som nätverk funnits i tre år. Vi mötte upp folk vid tunnelbanan som var rädda för att gå hem. Hundägare gick extra långa hundpromenader. Vi försökte bearbeta rektorn på Kärrtorps gymnasium, som försökte vara neutral trots att nazisterna kunde spraya ner hela skolan med hakkors, sa Sandra.

Petri menade att SMR trodde att de lätt kunde etablera en bas i Kärrtorp. Efter att de blev bortkörda och antirasismen samlade till sin största demonstration någonsin på IP vågade de inte visa sig mer i området. Trycket på SMR från de andra grupperingarna blev stort, det slutade i ett stort nederlag. De splittrades.
– Sen tog de det ödesdigra beslutet att ställa upp i val. De trodde att de hade stöd. Men det hade de ju inte. Så idag är de små. Men SD:s politik göder nazismen, så grogrunden för nazisterna att växa finns kvar.
”Martin” rapporterade att nazisterna vid en samling förra veckan var 30 – tidigare brukade de vara 700.
– Men medan gatufascismen är borta är de stora på nätet. Bland annat med massanmälningar av politiska motståndare. Ungdomarna har fattat att de ska satsa på att träna sina ideal, bygga sina kroppar och psyken, inte dela flygblad som de äldre ville.
”Martin” menade att sammanhållningen mellan antifascisterna inte höll måttet efter Kärrtorp.
– Vi autonoma fick inte tala på jättedemonstrationen på IP. Delar av vänstern föll för kålsuparteorin (att rasister och antirasister är lika goda kålsupare).
Joel Bjurströmer Almgren hade dömts till 5,5 års fängelse för att han knivhögg en av nazisterna under deras anfall i Kärrtorp. I filmen Antifascister berättar Joel hur detta var självförsvar, för att skydda andra. ”Martin” tyckte att den breda vänstern var väldigt lite involverad i Free Joel-kampanjen, till exempel med att samla in pengar till Joels hyror.

Om rasisterna säger att till exempel arbetslösheten är invandrarnas fel kan vi inte bara säga nej, utan vi måste förklara hur kapitalismen skapar arbetslöshet.

Petri påminde om trycket från borgerlig media. Även nu, tio år efteråt när han blev intervjuad i P4, fick han frågor om inte vänstern var lika våldsam. Det är viktigt att inte yla med vargarna, som till exempel tidningen Flamman gjorde.
– AFA:s försvarsgrupp behövdes på torget den 15 december 2013, det ska erkännas. De som körde iväg nazisterna var dock massan med antirasister, och för stora folkliga samlingar behövs det folklig mobilisering. Och den blir möjlig när vi ger politiska svar. Om rasisterna säger att till exempel arbetslösheten är invandrarnas fel kan vi inte bara säga nej, utan vi måste förklara hur kapitalismen skapar arbetslöshet.
Sandra berättade att hon varit militant antifascist förut, men lämnat det.
– Jag upptäckte att folk blev rädda för mig när jag gick omkring svartklädd och maskerad. Jag vill inte jobba så. Vad är mest strategiskt? Det ska vara lätt att vara antirasist. Det finns också forskning som visar att sociala rörelser som inte använder våld är mer effektiva, se till exempel Erica Chenoweth och Maria Stephan. Vi måste bemöta det strukturella våldet, på arbetsplatserna.

”Martin” kom tillbaka till att det är viktigt att backa upp varandra. Att det kan vara en stor börda att vara antifascist och att alla inte klarar av att leva på det sättet. Sandra mötte upp med att uppbackningen måste ligga i att bygga på bredden.
– Efter Kärrtorpshändelserna åkte vi i Linje 17 mot rasism ut i hela landet och berättade om hur vi organiserade oss. Vi hade mycket workshops lokalt, speciellt för barnen som kunde ha blivit traumatiserade av vad de hade upplevt. ICA-handlaren gav sitt stöd. PRO-grupper var också med. Det var en otrolig uppslutning. Det var Solidaritet för Sjutton för migrantarbetare, det var Festival för Sjutton. Det var soppkök, klubbar, sprinterlopp och flashmobs.
När de tre deltagarna skulle sammanfatta sin viktigaste lärdom från 2013 svarade ”Martin” militansens betydelse, Petri organiseringens betydelse och Sandra vikten av breddning. Petri menade att situationen skriker efter politiska svar. Socialdemokraternas förräderi, att bygga en ”opposition” mot de blåbrunas exempellösa rasism genom att hålla med, måste förkastas.

I nästa panel talade företrädare från de lokala föreningarna Björkhagens Hjärta, Skarpnäcks Framtid och Gatans Förband. De arbetar för kulturen, för mer pengar till ungas fritid och för att lära unga att stoppa blödningar.
Arne Johansson från Socialistiskt Alternativ och Norra Järva Stadsdelsråd lyfte från golvet behovet av ett samlande initiativ mot regeringens rasism, vilket även andra hade efterlyst. Mathias Wåg påminde om förortsorganisationen Megafonens roll i att organisera unga i Husby, samt Red Line Records insats att med artister och ljudanläggning mobilisera till rekordsamlingen mot rasism den 22 december 2013.
Över hundra personer kom till torget och kanske hundra följde med upp till panelsamtalen. Visst var det många äldre, men det fanns också ungdomar som ville lära av historien och det fanns också helt nya personer som anslöt sig. Kärrtorp fortsätter att knyta band. Det kommer att behövas framöver.