Kenosha, USA: Revolt mot polisskjutningar

av Teddy Shibabaw, Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA) // Artikel i Offensiv

Jacob Blake: obeväpnad, svart, far och förlamad från midjan och neråt efter att han sköts med sju skott i ryggen från nära håll av polisen i Kenosha, Wisconsin. Videoklippet som togs av ett ögonvittne på platsen är ovedersägligt.

Under de första dagarna efter skjutningen av Jacob Blake bröt en långvarigt sjudande vrede ut allt eftersom folk gick ut på gatorna. Hundratals demonstrerade fredligt genom Kenosha – en liten stad med en befolkning på lite drygt 100 000 – under de dagar som följde efter skjutningen. 
En förståelig ilska sjöd under dessa demonstrationer och i en del fall ledde det till kravaller med plundrade butiker och nedbrända byggnader. Kravallpoliser och nationalgardet skickades in och deras brutalitet slog till från den första protestnatten; tårgas sattes in nästan omedelbart. 
Myndigheterna försökte omringa och stänga in demonstranter med hjälp av sopbilar, vilket slutade med att sopbilarna stacks i brand.

Högerextrema miliser särbehandlades till skillnad från den brutala masskontrolltaktik som polisen och nationalgardet använde mot de antirasistiska demonstranterna. De till och med avtackades av polisen för sin närvaro. 
Denna typ av välsignelse banade väg för den 17-årige Blue Lives Matter-fanatikern (blue lives = polisen) och före detta polisaspiranten Kyle Rittenhouse, som sköt och dödade två demonstranter och svårt skadade en tredje.
Mycket av förödelsen på Kenoshas gator har, till skillnad från vad Trump och högermedia säger om en ”ändlös, sanslös förstörelse”, orsakats av polismaktens provokationer likaväl som av brutalt våld från högerextrema medborgargarden. 
Det finns element i demonstrationerna som faktiskt ägnar sig åt destruktiva handlingar, vilket dessvärre spelar Trump i händerna. Rörelsen borde trycka tillbaka den typen av taktik och istället fokusera på att få med sig ett bredare skikt av arbetare i rörelsen i Kenosha.

För Trumpadministrationens del används händelserna på ett cyniskt och bedrägligt sätt för att elda på ytterhögerväljarna inför presidentvalet. Trump besökte i förra veckan Kenosha för att ”undersöka skadorna” och tala med polisen – som om han vore ute efter att hälla bensin på elden i ett makabert cyniskt kampanjtrick.
Tungt beväpnade högerextrema miliser gavs under flera dagar fri lejd av polisen. Samtidigt fick aktivister som gav mat till demonstranterna sina bilfönster sönderslagna och tillfångatogs på ett SWAT-liknande sätt.

Rörelsen mot rasistiska orättvisor och alla former av förtryck måste naturligtvis vidta största möjliga försiktighetsåtgärder. Det är avgörande att vi organiserar en seriös kollektiv självförsvarsstrategi för att skydda våra rörelser. 
I Kenosha och andra städer där rörelsen befinner sig på en aktivitetstopp innebär det en brådskande organisering av demokratiskt styrda massmöten i arbetarklassområdena, särskilt i ickevita områden, som kan ta upp frågan om självförsvar mot medborgargardesterror.
Dessa möten kan emellertid inte begränsas till enbart en diskussion om självförsvar. Rörelsen behöver också strukturer och en strategi för att få med sig ett större skikt av arbetarklassen. 
I Minneapolis ägde ett nyckel­moment rum de första protestdagarna då stadens busschaufförer vägrade att transportera demonstranter till häktet. Detta är en modell för hur arbetarrörelsen kan ta upp Black Lives Matter-banéret.

Extremhögern är en fara för vår rörelse, men den är mycket mindre än vår sida. De kan känna större självförtroende eftersom den rasistiska kapitaliststaten tittar bort eller till och med ger en vink av godkännande då de gör sitt smutsjobb. 
Men som vi har sett sänktes det Charlottesvilleliknande självförtroendet på deras sida av massarbetarklassaktioner, som i Boston när 40 000 personer dök upp och jagade iväg de enstaka dussintalen högerextremister år 2017. Denna typ av massdemonstrationer och solidaritetsuppvisningar bör vara en modell för vår rörelse.

Minneapolis ger en tydlig varning för det politiska etablissemangets taktik, inriktad på att demobilisera direktaktioner och protester.
Samtidigt som Minneapolis stadsfullmäktige mobiliserade nationalgardet gav de också ett gigantiskt löfte om att ”avskaffa” Minneapolis polismyndighet, vilket skapade huvudrubriker i riksmedia. En del av den sociala rörelsens organisationer tillkännagav tyvärr segern för tidigt, vilket spred illusioner och bromsade upp rörelsens momentum. Minneapolis stadsfullmäktige minskade polisbudgeten med mindre än 1 procent bara några få veckor efter att ha gett sitt historiska löfte.
Huvudlärdomen av Minneapolis är att spontanuppror inte är tillräckligt för att få igenom bestående förändringar. 
Utan en välorganiserad rörelse med verkliga rötter i arbetarklassen och förtryckta lokalsamhällen är det väldigt svårt att stå emot alla de verktyg som är tillgängliga för det politiska etablissemanget: att kombinera statligt våld, desinformation och vilseledande uttalanden för att avmobilisera rörelsen in i säkrare kanaler som i slutänden inte kan vinna grundläggande systemförändringar.

Den största segern hittills för Justice for George Floyd-upproret i juni är att det breda stödet för Black Lives Matter är större än någonsin och att stödet kan öka än mer om arbetarrörelsen, socialister och andra stora sociala organisationer slog samman sina kollektiva muskler.
Den omfattande strejken för svarta liv bland idrottare är, även om den var kortvarig, ett utmärkt exempel och en inspirationskälla. Milwaukee Bucks och Brewers, Seattle Mariners, Cincinnati Reds samt lag inom WNBA och Major League Baseball deltog. 
Miami Heats-spelaren Andre Iguodala framförde det bäst: ”du måste vara villig att offra storföretagspengar för att folk ska inse att det finns ett stort problem därute”. 
Olyckligtvis vek sig idrottsfacket för det intensiva strejkbrytartrycket från expresidenten Obama samt från Michael Jordan. 
Detta skulle behöva sprida sig till nyckelsektorer inom den fackligt organiserade industrin och inom den offentliga sektorn.

Socialist Alternative uppmanar till Wisconsin- och landsomfattande aktionsdagar kring kraven i rutan.

Socialist Alternative kräver:
• Rättvisa för Jacob Blake! Omedelbar arrestering och åtal av de ansvariga poliserna!
• Organisera kollektivt självförsvar och utvidga rörelsen. Vi behöver snabbt genomföra demokratiskt kontrollerade massmöten i arbetarklassområdena, särskilt i ickevita områden, som kan ta upp frågan om självförsvar mot medborgargardesterror.
• Minska polisbudgeten! Skär ned polisbudgeten med åtminstone 50 procent och investera pengarna i våra lokalsamhällen.
• Lokalsamhälleskontroll av polisen! Lansera en lokalsamhällesvald kommission för att rensa ut i alla polisdepartement och skapa en vald civil styrelse med verklig makt, inklusive kontroll över anställningar, uppsägningar, budgetar med mera. Sprid denna modell nationellt.
• Vi behöver ett nytt parti av och för arbetande människor, rotat i gräsrotsaktioner och sociala rörelser av den mångetniska, flerkönade arbetarklassen.
• Hela systemet är skyldigt! Som Malcolm X sa ”kan du inte ha kapitalism utan rasism”. För att vinna bestående förändringar måste kampen mot polisens rasism och det politiska storföretagsetablissemanget utvidgas till en kamp mot det kapitalistiska systemet!