Lulebandet Movits! gjorde sin enda festivalspelning i Sverige på PDOL, med nya låtar som ”Vad ni än säger”, som handlar om valet i september, men också med äldre låtar som ”Äppelknyckarjazz” och ”Fel del av gården”, som är stora favoriter (för mig, åtminstone). Publiken dansade med i låtarna så gott det gick och en av de finaste stunderna under hela festivalen var när lulebon Björn Sjöö dök upp med dragspelet i högsta hugg och bara glänste.
Även Kent lyckades, och även fast de är rätt så långt ifrån favoriter i min mening, så får en ändå erkänna att spelningen var riktigt bra. Kent spred kärlek över hela publiken (som var stor), från dem som stod längst fram och grät glädjetårar till dem som stod längst bak och gungade med.
De spelade Kentklassikerna och sånt går ju alltid hem, framförallt då ett stort antal människor på en begränsad yta har ganska så schysst tillgång till ganska så mycket alkohol. Det blev fin allsång, speciellt under ”Kärleken väntar” och ”Ingenting”, som varenda människa i Sverige kan refrängerna till. Hur som helst gick det inte att låta bli att ryckas med i stämningarna lite och även fast Kent oftast kanske inte har världens mest upplyftande texter var stämningen på topp, vilket också verkar ha varit ett genomgående tema under hela festivalen.
Anna Löfgren