Kinesiska staten blir nätläkare

av Åsa V Karlsson // Artikel i Offensiv

I Sverige finns det minst 1 000 företag där kinesiska staten eller kinesiska bolag är delägare. Ett aktuellt exempel är vindkraftsföretag. Spelar det någon roll om det är kinesiska staten eller vilken riskkapitalist som helst som äger och köper upp företag eller får monopol inom branscher? Är det särskilt känsligt inom hälso- och sjukvård?

Kinesiska staten har en nationell industriplan, Made in China 2025, där de slår fast vilka områden som ska anses som ”särskilt viktiga” när Kinas kapitalism expanderar globalt genom olika investeringar. Ett område är hälso- och bioteknologi, ett annat är Informations- och kommunikationsteknologi (ICT).
Som ett steg i detta tar de nu över speciella aktier (”Gyllene aktier”) som ger ökat inflytande i det gigantiskt stora bolaget Tencent, något som kan påverka även oss i Sverige. De som köper dessa aktier köper ofta också en plats i bolagets styrelse med rätt till ökat inflytande, det vill säga en aktiv ledande roll.
Ett exempel på hur Kina får ökad makt i Tencent är att inga uppdateringar och ändringar av appar kan göras utan att Kina har varit med och godkänt dessa.

Tencent grundades 1998 och är ett kinesiskt multinationellt konglomerat vars hundratals dotterbolag är specialiserade inom flertalet internetbaserade tjänster och produkter, underhållning, artificiell intelligens och teknologi både i Kina och globalt. Tencent är världens största investmentbolag, ett av världens största internetföretag, ett riskkapitalbolag, världens största spelföretag och ett stort sociala medierföretag.
De äger fastigheter, investerar i rymdteknik, smartphones, jordbruk, sjukvårdstjänster med mera, och de senaste åren har Tencent köpt upp eller blivit delägare i flera svenska spelföretag. De ”kastar miljoner omkring sig”, mot makt och inflytande naturligtvis. De äger 36 procent i spelbolaget Fatshark och köpte upp Sharkmob för 300 miljoner innan bolaget ens hade ett spel klart för marknaden.
Tencent är delägare i Spotify och den danska digitala bankappen Lunar. Med appen Lunar kan man komma åt lån och handla på kredit. Nu vill Tencent in på den europeiska digitala vårdmarknaden, och från att ha varit en av investerarna i Doktor.se går de in med 29,5 miljoner euro (ca 327 miljoner kronor) som en ”funding boost”, vilket är hälften av vad Doktor.se har fått till sin expansion, både i Sverige och i Europa. Tencent får nu utökad makt och inflytande i framtiden för bolaget.

Tre stora nätläkarbolag i Sverige har 90 procent av marknaden och köper nu upp vårdcentraler i rasande takt, efter en ny lag som säger att alla som erbjuder digital hälso- och sjukvård också måste existera fysiskt. Medan lagen bara var en utredning protesterade nätbolagen vilt och menade att kravet på trygghet och kontinuitet för patienten, det vill säga vård knuten till en namngiven läkare eller ett team, kunde erbjudas digitalt eftersom all info om patienten fanns digitalt.
Ingen tyckte det argumentet var särdeles bra, utan krav på husläkare och vårdcentral infördes. Nu har de snart 50 vårdcentraler. Doktor.se har 19 vårdcentraler, tre vaccinationscentraler och en fotvårdsklinik, hitills. De äger också en veterinärkedja, Anicura och en digital hälsoapp i Brasilien.
Nu vill de utöka med att också satsa på psykisk hälsa och patienter med kroniska sjukdomar. En av tio i Sverige använder idag plattformen.

Det som till viss del skiljer Tencent från ”vanliga” riskkapitalbolag är att de inte bryr sig om att få kortsiktiga vinster. Snarare bryr de sig mer om inflytande, ett slags ”long game” där det gamla talesättet om det svenska statliga bolaget Procordia, ”Från vaggan till graven”, genom att de då ägde de första privata förskolorna – men också äldreboenden och krematorier (!).
Vi blir som konsumenter erbjudna helhetslösningar, enkla sätt att göra allt digitalt, från att betala räkningar och beställa mat, resor och köpa prylar till doktor i mobilen. Tencent är här.