Klyftorna ökade redan innan pandemin

av Lina Thörnblom // Artikel i Offensiv

Sverige hade under 2019 den lägsta inkomstutvecklingen sedan krisen på 1990-talet. Detta visar SCB:s årliga rapport Inkomster och skatter. Inkomstklyftorna ökade redan innan pandemikrisen blev ett faktum.

Statistiska centralbyråns (SCB) siffror är en dyster läsning, i alla fall för de i Sverige som tjänar minst. Enligt rapporten ökade hushållens ekonomiska standard enbart med 0,7 procent under 2019. Dessutom ökade inkomstklyftorna och en fjärdedel av inkomsterna går till den tiondel som tjänar mest.
Mest anmärkningsvärt är nog att andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard är den största någonsin enligt SCB. Av hela befolkningen tillhör nu över 15 procent den gruppen. Inom vissa grupper är andelen ännu högre, exempelvis är andelen 41 procent bland ensamstående kvinnor över 80 år.
Värt att notera är att dessa relativt dystra siffror gäller för året innan pandemikrisen blev ett faktum. Många röster har hörts om hur pandemins ekonomiska kris slår hårt mot de redan mest utsatta.

I en debattartikel i tidningen ETC redogjorde Oxfams generaldirektör för den drastiskt ökande ojämlikheten i pandemikrisens spår. I rapporten The inequality virus drar Oxfam slutsatsen att de rikaste har klarat pandemin bra, medan de flesta som nu hamnar i fattigdom är sysselsatta i den informella ekonomin (alltså de med otrygga anställningar och dåliga villkor.)
Trenden att det är de med otrygga anställningar som plötsligt hamnar i fattigfällan var något som välgörenhetsorganisationen Giving People bekräftade redan under pandemins tidiga dagar:
– Det är de timanställda som i vanliga fall går runt ekonomiskt utan problem, men som nu har fått alla sina arbetspass indragna med väldigt kort framförhållning och som inte haft möjlighet att ordna upp en buffert, berättade Giving Peoples generalsekreterare Linda Hellquist för Aftonbladet i mars ifjol.

Fattigdom och ekonomisk utsatthet leder till en ökad förtidig dödlighet.

Den ekonomiska utsattheten försvåras av en rad parallella samhällsproblem. Bostadskrisen, med för få bostäder till rimliga hyror, har lett till en ökande trångboddhet. Enligt Folkhälsomyndigheten är 15,6 procent i Sverige trångbodda. 
SVT rapporterade den 1 januari i år att utrikes födda personer är överrepresenterade i antalet personer som har avlidit i samband med covid-19. Gruppen utgör också en stor andel av de som är trångbodda och forskare misstänker ett samband.
Fattigdom och ekonomisk utsatthet leder till en ökad förtidig dödlighet. SCB gick förra veckan ut med att personer med garantipension får kortare liv än de som inte har garantipension. En huvudorsak till att människor inte når upp till en miniminivå på pensionen är bristen på förvärvsarbete.
Otrygga anställningar innebär att risken att bli uppsagd är stor, något som blivit tydligt under pandemikrisen och något som riskerar att leda till stora långsiktiga konsekvenser. Hur SCB:s inkomstrapport ser ut för 2020 och 2021 kan vi bara bäva inför.

Som socialister måste vi kräva snabba lösningar för att motverka en växande ekonomisk utsatthet, exempelvis genom permanent höjt bostadsbidrag och stoppade hyreshöjningar. Men framför allt krävs långsiktiga lösningar, som ett stopp för otrygga anställningar och en kostnadsfri välfärd som finansieras genom skattehöjningar för storföretag och samhällets rikaste.