Kommunal hotar med strejk

av Lars Bjersing // Artikel i Offensiv

Efter en höst fylld av strandade kollektivavtalsförhandlingar och strejkvarsel börjar även det nya året med varsel.

Efter att Kommunal och Almega inte lyckats komma överens om ett nytt avtal för de privatanställda inom vård och omsorg varslar Kommunal om en blockad mot nyanställningar, mer- och övertid med start fredag den 15 januari. Varslet gäller privatanställda undersköterskor, vårdbiträden, måltidspersonal med flera. 
Om ett avtal fortfarande inte nås trappas varslet upp från och med den 22 januari med strejk på ett stort antal privata äldreboenden och vårdcentraler på de berörda företagen. Kollektivavtalet omfattar ungefär 55 000 anställda. I Luleå står Vårdcentralen i Norra hamn och Unilabs AB på Sunderby sjukhus med på listan över strejkvarslade arbetsplatser. 
Konflikten rör Kommunals satsning på yrkesutbildad personal, en satsning som SKR och Sobona skrev på under förhandlingarna gällande de offentligt anställda under förra året. 

Almega säger sig vara villiga att gå med på satsningen, men vill att den betalas med försämrade villkor i andra delar av avtalet. Kommunals ordförande Tobias Baudin säger i ett citat på Kommunals hemsida:
”Att Vårdföretagarna (…) tvingar ut Kommunal i strejk för att slippa betala sina anställda för ett avtal likvärdigt det som finns på den offentliga sidan är oerhört provocerande.”
Som svar på varslet har Almegas reaktion hitills varit att stoppa alla pågående förhandlingar med Kommunals medlemmar även inom vissa andra branscher.
För att inte utsätta brukare eller medborgare för hot har Kommunal konstruerat sitt varsel på ett sätt som gör att huvudmannen (kommuner eller regioner) kan ta över delar av eller hela verksamheten under strejkens gång. I en artikel i Kommunalarbetaren hävdar de att Kommunal medvetet valt ut arbetsplatser där det är tydligt reglerat i kommunens avtal med det privata företaget att kommunen inte ska stå för kostnaderna vid en sådan situation.
Det betyder att vissa arbetsplatser kommer att ställas utanför strejken. 

Bilden som Kommunal har delas dock inte av alla. Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKR, svarar i en intervju med Kommunalarbetaren att:
– Nej, jag är inte säker på att man bara kan gå in och ta över verksamhet som Kommunal hävdar, så enkelt är det inte. Vi delar inte Kommunals uppfattning att det bara är att göra så.
I socialtjänstlagen står det att det ytterst är kommunerna och regionerna som ansvarar för att brukarna får den omsorg de har rätt till, men hur det ska tolkas i verkligheten råder det alltså inte någon konsensus om. 
Det som dock är klart är att även om kommuner och regioner har valt att lägga ut delar av sin verksamhet på privata aktörer behåller de själva ansvaret för att tjänsterna utförs.
Under pandemin har det blivit tydligt att privata aktörer inom vård och omsorg och den marknad som har uppstått kring människors välmående har lett till klart sämre resultat. Inte minst i Stockholm har det varit tydligt att den privata marknadens ”lösningar” har ökat spridningen av covid-19. 
Att den privata marknaden nu inte ens vill ställa upp på samma avtal som SKR och Sobona har slutit ens efter de heroiska insatser som bevittnats under pandemin säger mycket om deras främsta intresse, som inte är vårdkvalitén eller personalen. 

Trots Kommunals svek i LAS-frågan sent förra året måste vi ge fullt stöd till varslet mot arbetsgivarna. Trots ledningens svek i den frågan gäller det att stötta de anslutna arbetarna och göra det tydligt för dem att press underifrån kommer att behövas för att undvika den sortens svekavtal som drabbade medlemmar i facken under förra årets förhandlingar.
Några krav som medlemmarna borde ställa är att alla kommunalare inom samma bransch borde ha samma villkor oavsett arbetsgivare. Arbetsmiljö borde inte tillåtas vara en konkurrensfråga, utan bör vara lika god oavsett arbetsgivare.
Efter ett år av pandemi och brutna löften till medlemmarna som har jobbat så hårt under krisen måste vi starta detta året på ett nytt sätt! Kamp lönar sig – nu återstår det att se om tryck underifrån kan få fackledningarna att våga stå på sig.